2025-01-22 Referat föreläsning av Johan Styrke ”Urologi – de dolda folksjukdomarna”

Dagens värd, Bertil Sundqvist hälsade medlemmar och gäster välkomna till dagens föreläsning i  Missionskyrkan, 104 personer inräknades denna eftermiddag i salongen. Bertil påminde också om att det dags att betala in medlemsavgiften (100 kr) för 2025 för att stödja vår verksamhet.

Docent och överläkare Johan Styrke fick sedan ordet. Enligt Johan är han rörmokare med urinledare som specialitet. Det är vanligt med urinproblem direkt efter födseln men sedan är det lugnt till puberteten.
Prostatacancer drabbar ca 10.000 män per år i Sverige. 95% lever mer än 5 år efter diagnos. Dock dör 2.000 män per år så det är den dödligaste cancerformen i Sverige. Orsaken till cancer är att vissa celler börjar växa okontrollerat. Västvärlden har mest fall av prostatacancer och det beror i huvudsak på att man screenar efter sjukdomen. Vi har av någon anledning en hög dödlighet i prostatacancer i Sverige. Varför vet man ej. Medianåldern vid död i Prostatacancer är 82 år. Dödligheten har dock minskat med 35%. Sjukvården har troligen blivit bättre på att hantera sjukdomen.
Forskning visar att män med sen pubertet drabbas senare av Prostatacancer. Hormonnivåer har därför troligen påverkan på sjukdomen. Man ser också att ärftlighet, hög ålder, övervikt och stillasittande är faktorer som ökar risken.
PSA prov är lämpligast att ta när man är över 50, man slutar sedan att ta prov vid 74 års ålder om man har lågt värde. Tar man för sent i livet så hinner cancern att bli farlig innan den upptäcks. Ska man ta prov så är det viktigt att börja i tid.
500.000 lever med inkontinens i Sverige. Det är tre gånger vanligare hos kvinnor. Inkontinens orsakar mycket besvär i det dagliga livet. Förstorad prostata är den största orsaken till inkontinens hos män. 30% av kvinnor i 80 års åldern har stora besvär med inkontinens, siffran för män är 20%.
Johan rekommenderar bäckenbottenträning som behandling mot inkontinens. Detta beror på att urinblåsan är en muskel så den behöver tränas.
Botox kallas också för Korvbakterien och orsakar förlamning. Används som rynkutjämnare vid skönhetsoperationer. Har man en överaktiv blåsa kan botox fungera. Botox verkar i 6 månader så man behöver fylla på med jämna mellanrum.
Urinblåsecancer förekommer med ca 3.000 fall per år och är tre gånger vanligare hos män. Symptom på detta är blod i urinen. Rökning är en stor faktor för sjukdomen. Dock betydligt ovanligare än Prostatacancer. Urinblåsecancer upptäckes tidigare då man normalt reagerar på att det är blod i urinen. Åldrarna 60-90 år är när man drabbas av Urinblåsecancer. Det finns en viss genetisk komponent i sjukdomen. Kronisk infektion eller strålning är andra faktorer. Urinvägsinfektioner och njursten kan också orsaka blod i urinen. Urinblåsecancer skrapas bort med instrument via urinröret, vid allvarliga fall opererar man bort hela blåsan.
Urinvägsinfektion är vanligare när man blir äldre. Åldrandet gör att blåsan inte töms ordentligt och att bakterier lätt växer till.
Njursten drabbar ca 10-20% av män, 3-5% av kvinnor. Man vet ej varför. Njursten är vanligare än man tror för att stenarna kan ligga stilla länge. Det är när stenen ramlar ner och proppar igen utloppet till urinledaren som det orsakar besvär. Smärtan klassas som värre än vid barnafödande.
Njursten är till viss del ärftligt. Några faktorer som övervikt och sockerläsk tros också öka risken. Man behandlar med operation och även med stötvågsbehandling.
Johan varnar för Njursten med feber som är ett livsfarligt tillstånd eftersom man kan få sepsis.
Prostataförstoring kan behandlas med mediciner och ca 100.000 män har den behandlingen. Även kirurgiska ingrep används i ca 5.000 fall per år. Prostataförstoring är inte likatydligt med Prostatacancer. Männen i de äldre årgångarna har ökat i antal så de som har problem med prostataförstoring har därför också ökat. Av de män som har ett urinflöde på under 10ml/s har 70% en prostataförstoring.
Det kommer en del nya behandlingar som bygger på forskning, diagnoser och nya mediciner.
Slutligen förklarade Johan varför det kan vara svårt att kissa i grupp. Det beror på att den spinala reflexen håller emot och det inte är helt viljestyrt. Johan avslutade sedan föreläsningen med en frågestund.

Med det avslutade Johan sin föreläsning till publikens hörbara uppskattning av föreläsningen. Johan hade en bra avvägning av nivån som passade oss lekmän mycket bra. Bertil Sundqvist delade ut en digital blomma som tack till Johan och påminde sedan om att nästa föreläsning blir den 26/2 och då har vi Elin Sjödin Sundström som föreläsare.

Referatskrivare Stefan Ohlsson

2025-02-26 Referat föredrag av Hervor Sjödin om Laura Fitinghoff.

Dagens värd, Cissi Jakobsson hälsade medlemmar och gäster välkomna till dagens föreläsning i Missionskyrkan, 39 personer inräknades denna eftermiddag i salongen. Denna föreläsning skulle egentligen ha hållits av Elin Sjödin Sundström men hon hade sjukdom i familjen så vi fick ett sent återbud. Turligt nog ställde Hervor Sjödin upp på kort varsel med ett föredrag om den Sollefteåbördiga Laura Fitinghoff.
Hervor började med att målande beskriva hur Sollefteå såg ut i mitten av 1800 talet. Laura föddes 1848 i Sollefteå som barn till den ultra konservative prosten Bernhard Runsten och hans hustru Ottilia. Hervor blev tidigt intresserad av Lauras livsöde och forskade bland annat på Kungliga Biblioteket i efterlämnade brev och dagböcker. Forskningen har också gett upphov till Hervors bok om Laura ”Vägen till Frostmofjället”. Laura samt hela familjen Runsten finns begravda på Sollefteå kyrkogård vid den högsta gravstenen på kyrkogården.
Livet för kvinnor på 1800 talet var mycket svårt i det att man inte var myndiga och inte kunde ta självständiga beslut. Hervor följer Lauras lyckliga uppväxt i Prästgården men också den kampanj från föräldrarna som till slut får henne bortgift vid 23 års ålder med den då 67 årige Conrad Fitinghoff.  Conrad ansågs som ett bra ”kap” då han både var rik och adlig. Hans affärsinne måste har varit lite sämre då han lyckas gå i konkurs så att Laura och familjen måste gå ifrån allt. Ett återkommande omdöme om Conrad är att han var godtrogen. Först flyttar familjen till Ekensholms slott i Södermanland, sedan till Blekinge och slutligen till Stockholm. Här lämnar Conrad familjen för att göra affärer i Edsele och Laura blir kvar i Stockholm med enda dottern Rosa. Laura börjar då försörja sig och dottern med att skriva böcker där den sista blir Barnen från Frostmofjället. Conrad dör utfattig 1892 i Edsele. Laura avled i strax efter sin 60 års dag 1908. På 60 års dagen fick hon uppleva storartade hyllningar. I sanning ett intressant livsöde i en annorlunda tidsepok.
Hervor tackades av åhörarna med en varm applåd för det fängslande föredraget som levererades med stor inlevelse.
Nästa föreläsning blir den 19/3 med Arne Muller som föreläsare och ämnet ”Den gröna omställningen”.

Den 19/3 kallar vi också till Senioruniversitetets årsmöte som hålls direkt efter föreläsningen.

Referatskrivare Stefan Ohlsson

2025-03-19 Referat föredrag av Arne Müller

Ett 70-tal medlemmar hade bänkat sig för att lyssna på Arne Müller, journalist och författare, Umeå, som föreläste kring den gröna omställningen i Norrland. Han har skrivit flera böcker, den senaste ”Norrsken Drömmen om den gröna industrin”. Frågan är dagsaktuell efter Northvolts konkurs.

Müller har fokuserat sina efterforskningar kring tre frågor, den första, hur påverkar industrilokaliseringarna samhällsutvecklingen? I Skellefteå förväntades, vid Northvolts etablering, kraftig befolkningsökning. Det innebär att all kommunal verksamhet behöver byggas ut, investerings behovet har uppskattats till 40 miljarder i form av bostadsbyggande, skolor, infrastruktur etc. Hur Skellefteå kommun skall klara sin ekonomi själva om Northvolt inte återuppstår i någon form är ovisst. I Boden, där stålverket byggs, avvaktar kommunen bostadsbyggandet. Spinoff effekterna av etableringarna är i Norrlands glesbygd små, Fredrika i Åsele kommun ett exempel. Där har det mesta av samhällsservicen försvunnit och pendling till de nya arbetsplatserna är lång. Pendlingsavstånd till arbetet på 40 minuter är, enligt tillgänglig forskning, tänkbar.
Fråga två, är de gröna industrierna fossilfria? I ett helhetsperspektiv är framställning av fossilt fritt stål långt från fossilfritt. Markberedning, byggande och transporter till byggplatsen kräver fossilt drivna maskiner. Enligt forskare generar varje miljon i investeringar 30 kilo koldioxid, omställningen i Norrbotten uppskattas generera 40 miljoner ton koldioxid utsläpp.
Fråga tre, hur är det med elöverskottet och råvarorna? Industrin önskar billig och snabb producerad energi, vilket erhålls i vindkraft. Det kräver stora nya vindkraftparker, enligt samerna ”blir det vår död”. De energimängder som krävs för att ersätta fossilt genererad energi är enorma. Nuvarande utbyggnad av energiproduktionen täcker inte ökningen av konsumtionen. Vätgas projektet i Ånge kräver energi motsvarande en halv kärnreaktor.
Materielbehovet, sällsynta jordartsmetaller, behovet av litium förväntas öka drygt 40 gånger. I Oviken finns fyndigheter men med stor inverkan på naturen vid brytning.
Finns det någon ljusning i denna dystra framtidsvision? Paris är ett positivt exempel. Där finns ambitionen att hela befolkningen skall ha allt de behöver inom 15 minuter med cykel eller gåendes. Differentierade parkeringsavgifter har införts, dyrare ju större bil. Åtgärderna har hittills lett till 40% minskning av biltrafiken. Kalkyler visar att om vi skulle förändra vårt levnadssätt och leva mer lokalt skulle det ha positiv inverkan på belastningen av naturen.
Efterföljande diskussion utmynnade i tveksamhet till om omställningen till ett fossilfritt samhälle är möjlig inom marknadsekonomin. Paradoxen är att vi behöver konsumera färre, hållbarare produkter och det är inte förenligt med marknadsekonomin. Retorisk fråga av föreläsaren, vilken tillverkningsindustri är intresserad av att minska produktionen?

Referatskrivare: Bertil Sundqvist

Referat Richard Tellström 2025-04-23

Sollefteåbladet/ADC genom Fredrik Modin inledde föreläsningen med att dela ut ett bidrag på 4800 kr till Senioruniversitetet som utsetts till månadens förening.

Dagens värd, Bertil Sundqvist, presenterade dagens föredragshållare som har anor från Sollefteå. Pappan jobbade som militärmusiker på regementet. Föredraget ”Varje tugga en tanke” bygger på Tellströms bok med samma namn. Missionskyrkan var fullsatt i väntan på  Richard Tellströms föreläsning.
Vi fick åka en brokig matresa genom 800 år med Richard Tellström som ciceron. Från år 1250 till nutid. Många fester är historiskt lagda efter skörd när det fanns rikligt med mat. Först med industrialismen blev det möjligt att festa under hela året. Historiskt åt man väldigt ensidigt, öl, gröt, bröd. Det var hungerrisk på sommaren om skörden året före var dålig. Maten räckte helt enkelt inte hela året. Förvaring genomfördes med olika tekniker, torkning, rökning, saltning, konservering, syrning. Man sparar till tider när inget växer. Vi åt då säsongsförskjutet, i efterhand.
Smör tillverkas exempelvis i Sverige av syrad grädde vilket ger en helt egen smak. Smör från Europa smakar inte så mycket eftersom smöret görs på färsk grädde.
Det finns inte så många historiska menyer sparade till eftervärlden. Till ett gravöl på 1300 talet importerades dock saffran och andra kryddor från hela den kända världen så man hade en omfattande världshandel redan då. Under senmedeltiden dricker man öl. Vin och sprit importerades dock där brännvin var en viktig komponent i kruttillverkningen och inte importerades som dryck.
Klenäter är den äldsta festkakan. Oljekokade kakor i tillvarataget fett. Man sparade på överblivet fett av alla slag i matlagningen så det blev en salig blandning, troligen rätt härsken smak.
1500-1600 talet var styrt av antikens hälsoideal. Man använde mat för att bota olika krämpor, Fyrsatsläran, äta mer av något, mindre av något annat. Signaturläran, lika botar lika, en växt för varje sjukdom. Humoralpatologin gjorde läkaren till kock. Skörbjuggen försvann på 1700 talet när potatisen slog igenom, potatis innehåller C vitamin.
Fasta och religiöst ätande avskaffades av Luther.
På 1600 talet äter de olika stånden olika, Adel, präster, borgare och bönder. Karl den 11 begränsade vad folket fick bjuda på vid fest med en överflödsförordning.
Vid slutet av 1600 talet kommer kaffehuset med  kaffe, te och choklad.
Exempel kommer nedan på en studentmeny från Uppsala 1633. Här märks fortfarande den katolska matrytmen med fisk på måndag, onsdag, fredag och lördag.
Måndag: Ölsupa eller äggesoppa, Strömming, blötlagda gäddor
Tisdag: Kål eller ärter, kött och fläsk
Onsdag: kokad eller sur mjölk, strömming, Torr eller färsk fisk
Torsdag: Som på söndagen
Fredag: Varmt öl och bröd, Krampsill, blötlagda gäddor eller stockfisk
Lördag: Grynvälling, lax eller färsk fisk, Äggsylta eller korvar
Söndag: Kål med gryn och ärter, Fläsk och kött.

På 1700 talet kommer brännvinsbordet hos borgerskapet. Det är en slags buffé där man hämtar det man vill ha vid ett bord. En meny för brännvinsbordet finns också kvar från konspiratörerna till mordet på Gustav III. Måltiden är sparad i förhörsprotokollet.
Den nutida arvtagaren till brännvinsbordet är sedan smörgåsbordet och salladsbordet.
Sillinläggingar har vi gjort under 300 år. Från 1755, troligen tidigare, med ättika, olja, kryddor. På 1800 talet kommer sockret och oljan försvinner. Ca 1930 kommer senapssill. 1980 kommer Creme Fraiche vågen till Sverige med krämiga såser i sillinläggningen. På 2000 talet får vi dubbel/trippel smaker som senap/apelsin.
På 1700-1800 talet anländer den lutherska pietismen, en rörelse från Tyskland. Man skall avstå från njutning. Ej kaffe, dans, tobak och alkohol. Maten skall också tysta munnen. Njutningen är ett hinder för frälsning. Det blir grunden för nykterhetsrörelsen. Vi får då söndagsmat, ex söndagsstek. Steken lagas dock på lördag eftersom man inte får jobba på söndagen. Det är därför vi historiskt har haft söndagsstängt.
Laga skifte på slutet av 1800 talet ger den kommersiella matkulturen. Man producerar inte längre all mat själv utan köper på affären. Järnvägen gör också att man kan transportera mat till alla delar av landet. Det blir en standardisering när samma ingredienser finns att tillgå i hela landet.
Vedspisens intåg gjorde att man kunde byta husmanskost.
En titt på lunchmenyer i Sollefteå visar att många rätter fortfarande kommer från 1800 talet. På Vallaskolan är menyn dock betydligt modernare.
På 1900 talet kommer margarinet som fick sitt namn efter Margarita-pärlans rosa färg. Pärlan heter Margarita på latin. Med en ny anda efter första världskriget kommer influenser från USA/England. Industriell korv får vi på 30 talet. Direktservering från ugnen blir också vanlig, Jansson Frestelse har fått sitt namn från personen i en film. Storbonden Gunnar Jansson och hans frestelse, Inga von Verne, filmades ca 1930.
Efter andra världskriget blir klotgrillen från USA modern. Den flyttar ut matlagningen utomhus. Matlagningen blir amerikaniserad. ICA:s kokbok utges 1953. Man börjar hyra frysfack. Tidsbesparande produkter kommer på stor front.
1968 rörelsen ville ha standardiserade matprodukter, ex det blåvita sortimentet.
På 90 talet kommer drickyoghurt, kaffe att ta med på stan i pappmugg. Matkulturen bryts sedan upp och vi äter mycket pasta. Vi korsar vår mat med främmande smaker. Den fjärde vegovågen kommer nu med mycket fabrikstillverkade produkter. Enhands ätande med mobilen i ena handen är nytt. Cannabisbaserade produkter kommer. Småätande hela tiden finns framför allt i städerna. Klämmisar, fruktgröt som man suger i sig skapar en generation av barn som inte kan äta mat med konsistens.
Här avslutade Richard en mycket uppskattad och humoristisk föreläsning. För den som missade föreläsningen kan vi rekommendera Tellströms bok ”Varje tugga är en tanke”.

Referatskrivare: Stefan Ohlsson

2025-05-14 Referat föredrag av Stefan Sjödin ”Sydafrika-Världens mest våldsamma land”.

SENIORUNIVERSITETET I SOLLEFTEÅ

Drygt 120 personer hade bänkat sig i Missionskyrkan för att vara med på Senioruniversitetets sista föreläsning vårterminen 2025. Den här gången var det en medlemsaktivitet där vi lyckats locka ner läkaren vid thoraxkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Stefan Sjödin. Där är Stefan är specialist i anestesi- och intensivvård.Stefan är född och uppvuxen i Långsele, under många år bosatt i Stockholm men återfinns numera med sin familj i Umeå. Innan Stefan kom in på läkarbanan arbetade han under flera år som journalist först på våra lokala tidningar i Sollefteå men sedan på drakar som Aftonbladet och SvD samt på Tidningen Vi m.fl. 

Stefan berättade om några dramatiska händelser från 1996, alltså under hans tid i Sollefteå och Långsele, som blev fröet till att han så småningom valde att utbilda sig till läkare.Hans föreläsning var en hyllning till alla som arbetar inom sjukvården i allmänhet och traumavård i synnerhet.Fokus på föreläsningen handlade om hans tid i Sydafrika och då specifikt på ett traumasjukhus, Baragwanath, i Soweto i Johannesburg. Johannesburg är världens största stad som inte är lokaliserad vid vatten och en av världens farligaste städer.På ett mycket engagerat och inlevelsefullt sätt beskrev Stefan Sjödin vardagen på sjukhuset. Ett sjukhus som tar emot ofattbara mängder svårt skadade personer. Personer som blivit inblandade i och utsatta för rena överfall, kniv- och skottskador, våldtäkter och tiggande barn som blivit överkörda.Med ett imponerande engagemang och en kristallklar skärpa beskrev Stefan livet på sjukhuset i Soweto. Ett sjukhus som bl.a. tar emot läkare från hela Norden. Ett sjukhus som dagligen möter den verklighet som närmast kan liknas vid det som råder i en krigszon. Det är vanligt att läkare som kommer att tjänstgöra vid krigsområden åker till detta sjukhus för att få praktik och erfarenhet.Sammantaget fick vi lyssna till en fängslande och insiktsfull föreläsning där Stefan blandade sin berättelse med intensivt berörande bilder och filmer från arbetet i Sydafrika. Ett exempel på filmerna finns att titta på på SVT-play. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svenske-lakaren-stefan-jobbar-pa-traumaenhet-i-johannesburg

Avslutningsvis redogjorde Stefan för några reflektioner utifrån sin kompetens och erfarenhet över de konsekvenser som han kunde se som följd av den nu beslutade nedmonteringen av verksamheter vid Sollefteå sjukhus. Det finns ett flertal arbetsuppgifter som endast kan utföras av narkosteamet. Finns inget sådant på plats behöver man kunna beskriva hur akuta stabiliseringar då ska kunna utföras.Sammanfattningsvis var Stefans bedömning att en hel del arbete återstår innan det beslut som fattats kan vara möjligt att verkställas.

Referatskrivare: Anders Åkerman

Referat Bengt Allberg 2025-09-10

Onsdagen den 10/9 öppnade Senioruniversitet i Sollefteå Höstsäsongen 2025 med ett föredrag om fåglar. Bengt började med att berätta om Lövsångaren, som kommer till oss ända ifrån Sahara varje år. En lång och farlig resa för en så liten fågel.
Vad är en fågel? Fåglar härstammar från dinosaurierna och har funnits länge, 30 miljoner år. Betydligt längre än människan. Fåglar har fjädrar över hela kroppen och alla fåglar har vingar även fast alla inte kan flyga. Kungsfågeln är vår minsta fågel och vår största fågel, havsörn har en vingbredd på 2,5 m. Vikter varierar från 2,5 g för kolibri till 150 kg för en struts. I världen finns det ca 11.000 arter. Lövsångaren är vår talrikaste fågel. Koltrasten är Sveriges nationalfågel. Ångermanlands landskapsfågel är Gråspetten, en grå hackspett. Gråspetten kan misstas för en Gröngöling som finns i södra Sverige. Gröngöling kan dock finnas i enstaka exemplar i våra trakter.
Bengt verkar inom Birdlife Sverige via Ångermanlands Ornitologiska förening. Där jobbar man i ett internationellt nätverk för att skydda fåglar. En del i det arbetet är inrapportering av siktade arter. Se www.artportalen.se som visar aktuella inrapporteringar från fågelföreningarna i Sverige.
Miljöövervakning är ett annat område som man jobbar med. Ringmärkning från 15 fågelstationer i Sverige av 500 ideélla inventerare. Med ny teknik så ringmärker man nu också på prov med GPS och man kan då följa fågeln i realtid. Man har där nyligen följt en Sjötrut hela vägen ner till Viktoriasjön i Sydöstafrika, Tanzania från Alnö. En av Trutarna fångades i Etiopien och man trodde där att det var en spionfågel pga GPS utrustningen. Ca 0,5% av dom vanliga årliga 250.000 ringmärkningarna kommer tillbaka.

Bestånden av fåglar är förhållandevis stabila. 1/3 minskar och 1/3 är stabila. De fåglar som har det tuffast finns i jordbrukslandskapet och i fjällen. Hoten har mest med klimatförändringar att göra. Även om föroreningar gör sitt till för att hota stammarna. Plast i naturen är också ett stort problem.
Man kan se fåglar överallt. På vissa platser, fågellokaler, kan man se många arter. På Åof:s hemsida finns 15 lokaler angivna. Boteåområdet och Helgumsjöns delta nämns som särskilt intressanta i vårt område.
Efter fikat blev det tid för en frågestund om flyttfåglar. Sädesärlan häckar exempelvis i Egypten och kommer som regel åter till samma ställe i Sverige för att häcka varje år. Dödligheten bland småfåglar är dock mycket hög. I snitt överlever endast ca 0,5 unge per kull.
Utrustning som fågelskådare. Man behöver kikare, fälthandbok, kanske tubkikare och naturligtvis termos med fika. Börja och skåda i din närhet. Fågelböcker med tecknade bilder är faktiskt bättre än foton. Fågelmatning kan också vara en bra början då man får fåglarna bekvämt nära huset. Man kan också gå med i anordnade exkursioner.
Bengt avslutade föredraget med en kort serie av sina bästa bilder.

Bertil tackade Bengt för föredraget och överlämnade en blomstercheck.
Nästa föreläsning är den 8/10, då är det Anders Eriksson, ämne rättsmedicin.

Referatskrivare Stefan Ohlsson

Referat Anders Eriksson 2025-10-08

Onsdagen den 8 oktober hade vi professor emeritus Anders Eriksson från Umeå på besök i en fullsatt Tornhall  (Missionskyrkan). Anders hade varit i Sollefteå på 70 talet under sin läkarutbildning så han kände igen sig. Han har verkat som lärare vid Umeå Universitet under 54 år. Natur, jakt och hundar har varit stora fritidsintressen under alla år. Jobbar fortfarande mot åklagarmyndigheten som senior konsult. Föreläsningen blev ett axplock ur Anders Erikssons intressanta och yrkesverksamma liv.
Rättsmedicinalverket styr verksamheten i Sverige med 6 distrikt där Umeå är huvudenhet för Norrland (54% av Sveriges yta). Rättsläkarna är inte organiserade under sjukvården som vanliga läkare utan jobbar mot åklagarmyndigheten. Rättsläkarna gör inte bara obduktioner utan även kroppsundersökningar och fyndplatsundersökningar. Till yrket hör även en del forskning och internationellt samarbete. Medicinska åldersbedömningar är ett helt nytt ämnesområde som tillkom under migrantkrisen. Man behövde då åldersbestämma yngre migranter.
Rättssystemet är i första hand rättsläkarnas uppdragsgivare. Rättsläkarna får många gånger försöka förklara för jurister komplicerade medicinska fynd på vanlig svenska. Jan Guillo konsulterade Anders om Hamiltonböckerna och rättsläkaren Anders Eriksson dyker också upp i några av böckerna.
Under kriget 1999 mellan Serbien och Kosovo deltog Anders i ett internationellt undersökningsteam för att undersöka krigsbrott. När man kom ner skedde ca 50 mord i veckan så det var väldigt oroligt fortfarande. Här jobbade man med obduktioner med danska rättsmedicinare under primitiva förhållanden. Italienska militären hade hand om säkerheten för gruppen men italienarna visade sig vara rätt så ovilliga att hjälpa till. Man kartlade mönstret på morden. Mördargängen hade olika modus operandi så ibland gick det att fastställa förövarna genom skadornas utseende. I många fall blev offren begravda vid sitt hem av släktingar så identifieringen var ofta inget stort problem.
I Dubrava fängelset hade serberna fängslat ca 2.000 personer. Serberna skyllde dödsfallen i fängelset på NATOS bombningar. Bomberna hade dock träffat administrationsbyggnaden så dödsfallen i fängelset hade andra orsaker vilket även konstaterades av rättsläkarna.
Praktikfall i Sverige:
Hedersmord? En ung kvinna hittades hängd i sin scarf i taket. Pappan berättade om ett självmord. Obduktionsfynden stämde dock ej med faderns berättelse. Kvinnan hade tydligt märke mitt på halsen. Om det varit en skarf så hade märket sett annorlunda ut. Rättsläkarens slutsats var att hon blivit strypt med en svångrem eller motsvarande.
Herculeskraschen: Under en NATO övning kraschade ett plan i Kebnekajse massivet. Man flög rakt in i berget i full fart och utlöste då också en stor lavin som kapslade in vrakkresterna. Människoresterna analyserades i Umeå för att kunna identifiera dom förolyckade. 3.000 fragment säkrades och undersöktes av teamet. De 5 saknade bekräftades med i huvudsak DNA profilering och kunde sedan begravas i Norge i egna kistor.
Tsunamikatastrofen: Inte bara dödsfall i Thailand. Indonesien drabbades rejält med 166.000 döda mot Thailands 8.240. Antalet svenska turister är antagligen orsaken till fokuseringen på Thailand i Sverige. Rättsläkare skickades till Thailand för att hjälpa den Nationella identifieringsgruppen. Identifiering är viktig av juridiska skäl, inte bara familjeskäl.
Rättsmedicinarna samlar DNA, fingeravtryck, tänder för att sedan andra kan identifiera personen med uppgifter från Sverige. Slutsiffror från Thailand blev av 543 saknade svenskar blev 528 identifierade. Huvuddelen med hjälp av tandkort.
Föreläsningen avslutades med en Cliffhanger om att Knutbymorden kan få en ny utveckling. Efter en frågestund fick Anders sedan en lång och varm applåd.
Nästa föreläsning blir den 5/11 med ämnet ”Hörsel, minne och demens”.

Referatskrivare Stefan Ohlsson

2025-11-05 Referat föredrag av Professor Jerker Rönnberg.

Missionskyrkan var denna dag fylld till sista plats med intresserade åhörare.

Professor Jerker Rönnberg, professor emeritus vid Linköpings universitet, är bördig från Backe. Professor Rönnberg talade om det kognitiva hörande som beskriver hur hjärnan aktivt behandlar, tolkar och använder den ljudinformation som öronen tar emot. Det handlar om att vi hör med öronen, men lyssnar med hjärnan. Vi använder faktiskt både syn, hörsel och känsel för att lyssna. Det kräver vår uppmärksamhet, arbetsminne så vi minns vad som sägs och tolkning och förståelse av detta.
Det ljud som träffar hörsnäckan i örat omvandlas till en signal som transporteras supersnabbt till arbetsminnet i hjärnan på 7 millisekunder. I arbetsminnet tolkas signalen till det den andra personen har sagt.
Professor Rönnberg introducerar en modell av vår hörsel som ett helt minnessystem som måste fungera för att vi ska höra bra, snarare än bara våra öron och hjärnan. Människan kan också ”höra” genom att läsa på läpparna, eller känna ljudet genom att lägga ett finger på talarens nyckelben eller struphuvud.
Minnet består av tre delar
Arbetsminnet i hjärnan är kritiskt, ju större kapacitet vårt arbetsminne har, desto bättre hör vi. All information som vi tar in när vi lyssnar aktivt lagras och tolkas i arbetsminnet.
Minnet är dessutom smart och fyller i detaljer om vi inte har uppfattat. En bild som ser ut som en samling svarta fläckar får snabbt betydelse när jag vet vad jag ska leta efter, till exempel siluetten av en panda.
Minnet består av två delar till, det episodiska minnet och det semantiska långtidsminnet. Det episodiska minnet innehåller konkreta minnen i ett sammanhang som beskriver vad, när och hur. Det semantiska långtidsminnet är vår kunskapsdatabas, med ordförråd, språk, olika lexikon och språkljud (fonologi).
Vår snabba ordförståelse bygger på att ordet redan finns i vår orddatabas. Det kan också vara kopplat till konkreta minnen i det episodiska minnet.
Nya ljud och ord måste hjärnan kontrollera i arbetsminnet och interna lexikon i det semantiska minnet och sedan kanske gissa vad det betyder. Detta är mycket krävande för arbetsminnet. När arbetsminnet är upptaget med detta lyssnar vi inte lika bra.
I vardagssituationer används arbetsminnet mest, långtidsminnet i mindre utsträckning.
Vad hör man egentligen?
När vi inte uppfattar allt som sägs utan endast fragment gissar hjärnan, så kallad prediktion. Det blir ofta rätt när vi vet ungefär vad pratet handlar om, i andra fall kan det bli ”god dag yxskaft-svar”.
När vi hör nya ord eller uttryck tar det längre tid för hjärnan att slå upp ordet i arbetsminnet, så kallad postdiktion. Arbetsminnet blir belastat och vi klarar inte av att uppfatta allt som sägs.
Andra exempel på hinder för att höra bra är bakgrundsljud, buller eller störningar som gör det svårt att uppfatta vad som sägs. Att prata med andra personer och samtidigt lyssna på nyheter eller musik anstränger arbetsminnet hårt.
Ska man skaffa hörapparat?
Hörapparater kan förbättra hörseln och kanske förebygga demens säger professor Rönnberg, men det saknas vetenskapliga bevis för detta ännu.
Det finns också nackdelar med hörapparater:
Acklimatiseringen av hörseln och hjärnan när man har fått en ny hörapparat kan påverka hörseln negativt under en tid.
Hörapparaten kan i sig störa lyssnandet genom att ta in för många andra ljud. Den kan ha onödigt avancerade funktioner när man bara behöver förstärkning av ljudet.
Hörselnedsättningar påverkar hur mycket man kan uppfatta och begränsar inflödet av ny information till det episodiska minnet.
När vi blir äldre avtar vår förmåga att lagra minnen i både det episodiska minnet och långtidsminnet.
Den som blir dement tappar slutligen sina procedurella minnen, dvs att förmågan kunna klä sig, borsta tänderna, gå på toaletten osv.
Dagens värd, Bertil Sundqvist tackade Jerker för föreläsningen med en digital blomma och hälsade sedan alla välkomna till nästa föreläsning den 26/11 med Elin Sundström Sjödin.

Referatskrivare: Margaretha Eriksson 

2025-11-26 Referat föredrag av Elin Sundström Sjödin om läsning.

Elin Sundström Sjödin, filosofie doktor vid Örebro Universitet och bördig från Sollefteå berättade om sin forskning om läsning.

”Läsning” är inte så enkelt som det låter, och hon resonerar från ett undervisningsperspektiv (didaktik) och ett samhällspolitiskt perspektiv med oss. Med sin lärarerfarenhet i svenska och engelska och arbete på ungdomshem med bokstavsbarn så har hon en unik inblick i samspelet mellan lärare, elev och innehåll.Som forskare har hon ett ”nyfiket ifrågasättande” synsätt. Läsning ansågs till exempel vara farligt för kvinnor under den viktorianska eran – det var en hälsorisk och kvinnor kunde ju bli hysteriska av att läsa. Hur kunde det bli så?
En senare tids syn på läsning är den ”goda läsningen”, dvs att det är mycket bra att läsa högt för småbarn – en annan sorts hälsofråga! Här finns det kommersiella läsfrämjare som McDonalds som ger bort sagoböcker i sina Happy Meal-boxar, pappersindustrin som gör bokpapper, staten och hälsovården med sin goda vilja, och inte minst föräldrar som får lära sig att det är bra för barnens utveckling att läsa högt för dem.

Det cirkulerar ett ogrundat påstående om att barn som har ett ordförråd om 50 000 ord kommer det att gå bra för i livet, men Elin har letat noga och påståendet saknar vetenskaplig grund. Trots detta ogrundade påstående har mätbara läsfärdigheter kommit i fokus, snarare än läslust. Det ”läsindustriella komplexet”, dvs samhällets institutioner, hälsovården och skolan vill ha sifferbevis. Man kan dock diskutera hur relevanta de är.
Läroplaner kallar Elin för ”politiska dokument”, då de bland annat hävdar att det finns bara ett enda sätt att lära sig läsa. Som erfaren lärare håller hon inte med om det, för läroplanen tar inte hänsyn till elevernas olika förmåga. Läsningen kopplas mera till personlig utveckling och demokratiska värden och ska skapa ”framtidssäkra” barn.
Andra viktiga aspekter som hur ett barn mår och hur lustfylld läsningen är, bortser läroplanen från. Det kan leda till inkludering av de elever som lär sig många ord och exkludering av de andra, alldeles i onödan. Det blir läslidande i stället för läslust.
Elin nämner några försök att stimulera läsning; läsroboten Bibi, hundar som lässällskap, och Drag Queens som leder sagostunder.
Läsroboten Bibi på Stockholms stadsbibliotek är en människoliknande robot som ska konversera och hjälpa barnet att läsa, men för barnen framstår den mest som en dålig lärare som dömer och styr. Barnen är inte imponerade.
Att läsa högt för en gosig hund är trevligare, den är en trygg och icke-dömande kompis som stöttar barnet i läsningen. Hunden är en bra lyssnare.
Sagostunder som leds av Drag Queens, män utklädda i peruk, makeup och vackra kläder, har väckt både läsglädje hos barnen och hat och hot från vuxna. Dessa vuxna kallar sagostunderna omoraliska, och i USA har det till och med lett till bombhot, moraliska fördömanden och polisinsatser. Ord som homofobi, grooming och pedofili används i debatten. Här blir bokläsning ånyo ett tecken på något farligt och degenererande, precis som på 1800-talet. Elin nämner att de som uttrycker dessa värderingar till 99 procent är män som själva inte läser böcker!

Läs mer, läs på olika sätt – ensam eller för varandra, på papper, skärmen, mobilen – men fortsätt läsa!

Referatskrivare: Margaretha Eriksson