Referat

2017-05-03 Det goda åldrandet – myt eller verklighet?

Vårterminens sista föreläsning hölls den 3 maj av den från olika TV-program välkände professorn i geriatrik Yngve Gustafsson, årets Umebo. Salen var knökfull. Föreläsningen satte nytt besöksrekord för Senioruniversitetet i Sollefteå.

Rubriken ”Det goda åldrandet – myt eller verklighet” täckte ett brett spektrum av frågor, rörande den åldrande människans behov och sättet att tillgodose dem. Yngve Gustafsson påpekade att ordet ’senil’ i svenskan har en klart negativ klang, medan det i andra språk har betydelser som klok, värdig, livserfaren, full av visdom. Han visade på hur lite man i vården förstår de äldres situation. Han presenterade rader av kuslig statistik över onödiga fallolyckor, direkta felbehandlingar, livsfarlig felmedicinering, beroende på okunskap om den åldrande kroppens reaktioner.

Hans lärorika, humoristiska, på många sätt satiriska föreläsning utmynnade i ett antal råd till den stora seniorpubliken. För att leva gott bör man äta rätt d.v.s. näringsrikt. En liten hamburgare innan sängdags var ett praktiskt råd. Sov gott. Sömnen är värdefull återhämtning för kroppen. Äldre bör inte banta. Fysisk aktivitet är bättre. Ät D-vitamin under vinterhalvåret. Var en ifrågasättande patient. Förebygg ensamhet. I Sverige är 80% av de över 80 år ensamstående.

Ett bra sätt att undvika ensamhet är att delta i Senioruniversitetets evenemang. Nytt program för hösten presenteras i slutet av augusti. Vi firar även 5-års jubileum i oktober. Väl mött!

Hervor Sjödin

2017-04-05 Entreprenörskap och lokal utveckling i internationellt perspektiv.

Den 5 april höll professor emerita Marie Louise von Bergmann Winberg ett välbesökt föredrag med rubriken Entreprenörskap och lokal utveckling i internationellt perspektiv.

Marie Louise von Bergmann hade under sin tid på Mittuniversitetet ett samarbetsprojekt kallat BRANDR med Sollefteå kommun i samband med regementsnedläggelserna och den stora omställning kommunen då genomgick. Projektet gick ut på att skapa kommunala varumärken. I publiken fanns flera av hennes dåtida samarbetspartners, som gladdes storligen att åter få sammanträffa med henne. Hon uttryckte också sin stora glädje över att få återse denna för henne så spännande, sköna stad och konstatera hur den utvecklats under de senaste åren.

De viktigaste faktorerna för en orts lokala utvecklingspotential är självklart invånarna och den lokala miljön. I Sollefteå har vi en fantastisk miljö och vi bör minnas att det enkla konceptet för framgång är ”Gräv där du står”, d.v.s. tag vara på de möjligheter som finns på den egna orten.  Samhällsnyttan kräver att de små orterna utvecklas. Den pågående koncentrationen av all verksamhet till Stockholm är egentligen obegriplig. En utflyttning av verksamheterna skulle vitalisera hela landet. Många småorter, som t.ex. Gnosjö, Åre, Trångsund sjuder av liv och företagsanda. Och har i stort sett ingen arbetslöshet.

Fyra nordiska städer ingick i projektet: förutom Sollefteå var det Steinkjer och Sortland i Norge samt Akureyri på Island. Det var oerhört intressant att se hur de fyra orterna hade reagerat på och utvecklats på olika sätt under projektets gång. En givande frågestund avslutade föreläsningen.

Hervor Sjödin

2017-01-25 Kvalitetsförbättringsforskning – ett nytt forskningsfält

Medlemmarna i SiS hade den 25 januari nöjet att få lyssna till en av sina egna styrelsemedlemmar, tandläkaren och bettfysiologen Bertil Sundqvist, som under en rolig, klok och mycket pedagogisk föreläsning, generöst delade med sig av sina tankar, kunskaper och erfarenheter från ett långt yrkesliv. Så tandläkare han är, har han inte lagat några tänder de senaste tjugofem åren, utan ägnat all sin energi åt ett alldeles nytt forskningsfält: Kvalitetsförbättringsforskning.  År 2007 lade han fram sin doktorsavhandling inom just detta område.

Bertil, som är född i Hoting, hade hittat en vietnamesisk världskarta, som visade de sex viktigaste platserna i Sverige, varav Hoting var en! Underrubrik på framförandet blev då: Hur det kan bli, när en Hoting-bo tänker. Där kan man verkligen säga att han var på bettet.

Tankarna som genomsyrade föreläsningen var faktiskt av mycket humanistisk natur. Bertil definierade t.ex. Kunskap som en sammansmältning av Vetande, alltså det vi läst oss till, och Kunnande, alltså det vi lärt genom praktik. Han talade om den relativa upplevelsen av smärta, som ingen egentligen kan mäta; om hur själen och kroppen samspelar; om hur kroppens smärta ofta speglar oron i själen och vice versa; om hur “dubbelblinda randomiserade studier” avslöjar de obegripliga resultat, som placebo, mot allt förnuft, ger i alla medicinska undersökningar.

Hur mycket mer kommer vi om hundra år att ha lärt oss förstå av samspelet mellan kropp och själ? Där finns mycket, mycket mer att lära, menade Bertil och fick den varmaste och längsta applåd jag hört på Senioruniversitetet. Välförtjänt. Han var, som sagt, verkligen på bettet.

Hervor Sjödin

2016-12-07 Sverige och gentekniken: Hur gick det sen?

Anna Olofsson, professor i sociologi, Mittuniversitetet Östersund, med rötter i Sollefteå, har gästat Senioruniversitetet. Professor Olofsson forskar om hur risker uppfattas av befolkningen och riskernas konsekvenser i samhället. Risker är när något människor värdesätter står på spel. Risker värderas olika på individ- och gruppnivå. Under 90-talet uppfattades risken med genmodifierade grödor större i Sverige än i Finland. Under 00-talet var situationen den omvända. Riskanalyser av tsunamin i Fukushima visar att vi i Sverige reagerade starkare på härdsmältan, det tekniska misslyckandet, än att 18 000 människor dog av tsunamin. Vi har en tendens att reagera starkare på det som förorsakats av människan än naturkatastrofer. Riskuppfattningar påverkas av många faktorer t.ex. vem drabbas, geografisk och kulturell närhet. En iakttagelse är att idag diskuteras risker mer än någonsin i samhället, samtidigt som levnadsstandarden aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit så hög. Senaste kartläggningen av svenskarnas riskvärdering gjordes 2011. Den största risken var cancer sjukdomar. Klimatförändringar och genmodifiering skattades som högre risk än terrorism. Någon uppföljning efter 2011 har inte gjorts. Sammanfattningsvis gavs en intressant inblick i sociologisk forskning.

Bertil Sundqvist

2016-11-09 Franciscus – en påve i den globala tiden

ulla-gudmundsson

Sollefteå Senioruniversitet har gästats av Ulla Gudmundson, med rötter i Boteå, verksam inom UD i trettio år, bl.a. ambassadör i Vatikanen.

Ämnet för dagen ”Fransiscus, en påve i den globala tiden”. Påvebesöket i Sverige samt valet i USA gjorde ämnet dagsaktuellt då USA:s president är, liksom påven, en av världens mäktigaste män. Ulla Gudmundson konstaterade att Fransiscus är den förste icke-europé på ämbetet. Han är banbrytande för ”folkens samarbete”, i praktiken, flytta fokus från Rom till periferin. Han inledde sin tid som påve med att tillskriva Putin och G7-mötet ”att inte kasta in världen i ett kärnvapenkrig”. Ekumeniskt är påven öppen för samtal med andra religioner t.ex. muslimska ledare. Han har utsett en kardinal i Damaskus. För att själv bilda sig en uppfattning reser han mycket. Nästa år planeras resa till Indien. Fransiscus arbetar medvetet långsiktigt på förändringar inom katolska kyrkan. Ulla Gudmundson nämnde Cuba, Venezuela, Ukraina och Kina. Hon gjorde jämförelser mellan Donald Trump och påven. Det finns likheter och skillnader. Påven har förflyttat fokus från centrum till periferi, lever enkelt och har en öppenhet som tilltalar både kristna och agnostiker. Trump och Vatikanen har gemensam uppfattning i genusfrågor, t.ex. homosexualitet.

Eva Engblom

2016-10-21 Stamcellsforskning i Sollefteå

Mikael Wiberg

Senioruniversitetet i Sollefteå har gästats av professor Mikael Wiberg Umeå med starka Ångermanländska rötter, uppvuxen i Lunde, boende i Docksta. Mikael Wiberg har ett digert CV som även omfattar tjänstgöring vid Sollefteå sjukhus under 70-talet. I dagsläget är han bl.a. ansvarig för nerv- och missbildningskirurgi vid regionsjukhuset i Umeå, den enda enhet i Umeå som har riksintag av patienter d.v.s. från hela landet.

I verksamheten rehabiliteras skadade eller missbildade armar och händer kirurgiskt. Förlorat finger kan ersättas med en tå. Det leder till att patienten får greppförmåga men saknar känsel. Vilket innebär att det går bra att hålla i en penna men är svårt att skriva eller att i fickan skilja skruv från mutter. Denna problematik har lett professor Wiberg in på forskning att kunna återställa nervfunktionen efter nervskada. Om nerver slits av förtvinar den yttre delen när nervimpulserna upphör. Vid liten skada sammanfogas nervändarna och idag är det tekniskt möjligt att sy samman strukturer ner till 0,4 millimeter. Ofta är det inte möjligt att sammanfoga nervändrana, det saknas en bit nerv och där kan stamceller vara en framtida möjlighet. Idag görs lovande försök att i laboratoriet odla stamceller. De har även visat sig fungera på försöksdjur, men tekniken är ännu inte mogen för människa. Försöksdjur är genetiskt identiska vilket människor inte är. Mänskliga stamceller finns i benmärg och fettvävnad men än finns inte möjlighet att bedöma en enskilds individs kvalité av stamceller, och kvalitén har stor betydelse för prognosen. Enligt professor Wiberg är det inom 10-15 år möjligt att återskapa nervfunktionen med hjälp av stamceller. Trots sen fredag hade ett drygt 50-tal åhörare samlats till en givande och uppskattad föreläsning med många frågor till föreläsaren.

Bertil Sundqvist

2016-10-12 Helmer Osslund på den norrländska konstscenen

Jan Molander

Att vara medlem i SIS är ingen dum idé: förutom alla trevliga föreläsningar, som man erbjuds att lyssna till,  får man också vara med om exklusiva medlemsaktiviteter. Onsdag den 12 oktober 2016 var det dags igen. Kommunens tidigare kulturintendent Jan Molander bjöd på ett spännande föredrag med titeln Helmer Osslund på den norrländska konstscenen.

Föredraget inleddes med en kavalkad över en rad konstnärer med norrländsk anknytning: Johan Tirén, Anton Genberg, Carl Johansson och – förstås – Pelle Molin. Molander tog exempelvis upp Pelle Molins kopia av Johan Tiréns Efter stormen, som visar tragedin med den döde samepojken i snön. Den har eleverna på Vallaskolan kunnat se i decennier. Motivet hör till dåtidens stora tema: lidande barn, som återfinns i HC Andersens saga om Flickan med svavelstickorna, Dickens Oliver Twist, eller skillingtrycket I en sal på lasarettet. Pelle Molins enastående förmåga att skildra dimma och det strömmande vattnet i Nämforsen visades också.

Helmer Osslund, född I Tuna i Medelpad 1866, blev den störste av alla Norrlandskonstnärer. Han reste bl.a. till Paris, blev elev till Gauguin, studerade impressionisterna. Han fångade upp mycket av tidens trender som till exempel jugendstilen, men gick sin egen väg. Bland annat tog han vara på smörpapperets fördelar som underlag för färgen: det var lätt att bära, och absorberade mindre färg. Hans skicklighet att foga samman de många små smörpapperen till stora ”drapor” är väl dokumenterad. På Nationalmuseum hänger hans mästerverk Hösten.

I Sollefteå har vi fortfarande en hel del konst av Helmer Osslund, han vilar i den vackra familjegraven på Sollefteå kyrkogård, hans ateljé finns ännu i Granvåg. Men varför finns det ingen permanentutställning? Inga som helst minnesmärken? Inte en gata, ett torg, en byggnad som bär hans namn? Stor skam är det, tyckte Molander och publiken höll med.

Hervor Sjödin

2016-09-21 Senioruniversitetet i Sollefteå inbjöd till föreläsning om transplantationer

Överläkare Anders Persson, Sundsvall

Ett 60-tal hade bänkat sig i Missionskyrkan för att lyssna till säsongens första föreläsning i SiS regi. Dagens föreläsare var överläkare Anders Persson, verksam vid njurkliniken Sundsvalls sjukhus.

Inom njursjukvården har det skett en snabb utveckling. Den första lyckade njurtransplantationen ägde rum på 1950-talet i USA. Inte förrän på 1960-talet blev transplantationer en viktig del av njursjukvården också i Sverige. Därefter har denna verksamhet kontinuerligt förbättrats, bland annat med nya effektiva mediciner mot avstötning. Njursjukdom har ofta ett långdraget förlopp och kan därför vara svår att upptäcka. Högt blodtryck kan vara ett tecken på njursvikt.   I Sverige har en av tio nedsatt njurfunktion. Det går inte att ”bota sjukdomen”, men det går att bromsa sjukdomsförloppet. Detta sker genom att behandla symptomen, som ofta är blodbrist och högt blodtryck. Blodvärdet kan förbättras med medicin, exempelvis Eprex, också känt som dopningsmedel inom idrotten. Ofta behöver man minska vätskeintaget och mängden protein i kosten.  Men så småningom når man en gräns och måste välja mellan dialys eller transplantation. Det är ofta lång väntan på ett nytt organ. Den perfekta ”matchningen” vid en transplantation är den mellan enäggstvillingar eftersom de är genetiskt lika, och därför inte behöver medicin mot avstötning. Övriga transplanterade måste äta medicin mot avstötning, annars stöts njuren bort av kroppens immunförsvar. Idag lever 4600 svenskar med en donerad njure. Varje år genomförs cirka 350 transplantationer i Sverige. Njurar tas från avlidna och genom donation av anhöriga. Men det har tillkommit en ny möjlighet på senare år. Det är personer som donerar en njure för att ”hjälpa sin nästa”. I Sverige är den längsta tid en transplanterad njure fungerat, drygt fyrtio år. Varje år uppmärksammas donationsfrågan vid den så kallade ”donationsveckan”. Den infaller i år vecka 41, 10-16 oktober. Då kan man på många platser direktanmäla sig till det svenska donationsregistret.

Bengt Sandström

Studiebesök 2016-04-13, Mittuniversitetet i Östersund

Senioruniversitetet i Sollefteå bildades 2012. Sedan dess har regelbunden verksamhet arrangerats under höst och vårterminerna. Det har hållits en rad intressanta föreläsningar inom vitt skilda områden. I regel har uppslutningen varit mycket god. Föreläsningarna hålls i Missionskyrkan. I verksamheten ingår också studiebesök. Hösten 2015 besöktes Umeå Universitet och den 13 april i år gick färden till Mittuniversitetet i Östersund. Tjugoåtta ”seniorer” tog plats i bussen vid Sollefteå resecentrum kl. 8 för färd västerut. Vid framkomsten välkomnades vi av Sture Espwall. Han har en ledande ställning inom universitetet. S.E. tog oss med på en spännande rundvandring. Väggarna var prydda med foton på kända skidåkare som varit framgångsrika under senare års mästerskap. Anläggningen är utsedd till rikscentrum för utveckling- och testverksamhet för elitidrottare, med särskild inriktning på längdskidåkning. Det gäller att både utveckla träningsmetoder och utrustning, som testas av elitåkare. Det finns särskilda labb för utveckling av rörelsemönster, för exempelvis skidåkare. Detta för att nå maximal styrka tempo och uthållighet. Samma premisser gäller vid utprovning och framtagande av optimala tränings- och tävlingskläder, skidutrustning och vallning. Institutionen har också införskaffad ”skanningsutrustning” som används både för skolans behov, men den ställs också till länssjukvårdens förfogande. Efter lunch ägnades tiden åt ett annat forskningsområde. Det gällde olika nya metaller som upptäcks och som kan användas inom ”highteckforskningen”. Materialen är mycket lätta men ändå hållbara. Användningen av dessa tros öka kraftigt i framtiden. Undervisningen på eftermiddagen hölls på engelska och i snabbt tempo, vilket minskade förmågan för oss åhörare, att ta till oss all information. Sammanfattningsvis kan sägas att dagen varit mycket givande. Vi som var med ser fram emot kommande föreläsningar och studieresor i Senioruniversitetets regi.

Bengt Sandström

Föreläsning 2016-03-30, Torbjörn Fagerström, Bortom debatten om genetisk modifiering och växtförädling i ett hållbart jordbruk

SiS hade den 30 mars glädjen och äran att lyssna till Torbjörn Fagerström, f.d. professor i teoretisk ekologi vid Lunds Universitet, f.d. prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, m.m. Bortom debatten om genetisk modifiering och växtförädling i ett hållbart jordbruk löd den fullständiga rubriken på föredraget. Sällan har två timmar runnit iväg så fort.

Torbjörn Fagerström gav oss en utblick över jordbrukets historia och utveckling. För 10 000 år sedan började människorna bruka jorden och därmed starta kunskaperna om och förädlingen av våra grödor. Grundläggande är att förstå att: Jordbruk är att störa och styra naturen.

Fram till 1900-talet gick utvecklingen mycket långsamt framåt, men sedan hände allting. Vi har gått från småskaligt jordbruk till färre gårdar, vilket gett fördubblad avkastning och friskare grödor, tack vare teknisk utveckling. Men det har också hotat den biologiska mångfalden och stört miljön på grund av övergödningen. Med precisionsodling kan man på grammet räkna ut hur mycket kväve en viss yta behöver. Växtförädling är en paradgren för svensk forskning och jordbruket är den mest teknikberoende näringen, starkt beroende av spetsforskning.

Frågan ekologiskt vs konventionellt jordbruk är helt felställd. Vi borde i stället fråga oss: Hur uppnår vi ett hållbart jordbruk? Sanningen är ju att det konventionella jordbruket fortfarande är överlägset det ekologiska, när det gäller avkastningen. Med genteknik kan man förstärka resp. försvaga egenskaper hos en art, eller överföra önskade egenskaper från andra arter. Uppfattningen att GM-grödor är ett hälso-/miljöproblem saknar vetenskapligt stöd. Men oskicklig användning kan alltid ge problem. Man bör följa ”God lantmannased”. Vi kan redan nu nyttja våra växter på ett mycket mer nyanserat sätt, t.ex. för medicinska ändamål. Ett sådant är blodersättningsmedel – fetalt hemoglobin.

Föreläsningen avslutades med en lång och engagerad frågestund. Vi hade kunnat hålla på mycket längre.

Hervor Sjödin

Föreläsning 2016-03-16, Robert Pettersson, Turism – tro, trend eller tragedi.

SIS-medlemmarna hade den 16 mars nöjet att lyssna till Docent Robert Pettersson från Mittuniversitetet, som föreläste under rubriken Turism – tro, trend eller tragedi. Robert är doktor i kulturgeografi och docent i turismvetenskap. Han är verksam vid turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet i Östersund. Han är en ofta anlitad föreläsare och ägnar sig vid Mittuniversitetet främst åt samverkansfrågor och forskning om destinationsutveckling, turism i perifera områden och trender inom turism. Under föreläsningen konstaterades att turism under senare har år pekats ut som räddaren när många andra branscher viker. Inte minst i landets mer perifera områden satsas stora summor privata och offentliga medel för att driva utvecklingen av Sveriges nya basnäring. Med utgångspunkt i vad turism och turismforskning är gavs på ett lättsamt sätt en bild av hur turismen i Sverige ser ut idag. Utvecklingen konstateras ha varit positiv de senaste åren, även om utvecklingen inte riktigt lever upp till de högt ställda nationella målen. Turismen konstateras vara en viktig och växande bransch som står sig väl mot såväl stora företags omsättning och traditionella basnäringar som jordbruk och skogsbruk.

Efter kaffet gavs under föreläsningens andra del exempel på senaste tidens trender inom turism. Det dryga 50-talet åhörare fick höra mer om exempelvis destinationstrenden, evenemangstrenden, shoppingtrenden och annat som kännetecknar de senaste årens turismutveckling. Turismens utvecklas under snabb takt och resmönstret har förändrats på flera områden. Bland annat reser vi fler gånger per år, men är borta kortare i tid. Nämnas kan också att internet spelar allt större roll. Inte bara för informationssök och bokning utan också för att kunna se vad andra resenärer har tyckt om olika hotell och resmål. Robert konkluderar föreläsningen med att Sollefteå och andra destinationer har goda chanser att ha en fortsatt stark utveckling, inte minst om man kan möta framtidens behov av att under ledigheten vårda sociala relationer. Det finns en befogat stor tro på turismens potential, men en framgångsrik turismutveckling förutsätter långsiktighet och systematik som sätter besökarens behov i centrum.

Föreläsning 2016-02-10, Kerstin Abbing, Vad rör sig under våra fötter? – en föreläsning om plattektonik

Kerstin Abbing, adjunkt vid Umeå universitet, har föreläst inför Senioruniversitetet i Sollefteå över ”Plattektonik”. Här följer några utdrag.

Geovetenskap är läran om vår planet Jorden. Det är en bred vetenskap som både innefattar glaciologi, geologi och mycket annat som beskriver och förklarar former och processer på vårt klot. Idag vet vi hur jorden är uppbyggd med en mycket varm kärna och svalare lager ju närmare jordytan man kommer. Det yttersta lagret är litosfären eller jordskorpan, en ganska bra beskrivning av ett stelt men lite sprött lager.

Teorin om plattektoniken lanserades av Alfred Wegener i början av 1900-talet. Han menade att flera av kontinenterna såg ut att passa ihop. Tanken han hade var att de rörde sig i förhållande till varandra. Den övriga forskarvärlden trodde inte alls på honom eftersom man inte kunde påvisa denna rörelse. Idag kan vi se att rörelsen finns och vi kan mäta den med många olika tekniker så som lasermätningar och övervakning via satelliter.

Den värme som transporteras till jordytan är orsaken att plattorna rör sig i förhållande till varandra. Processen är densamma som vi har i kastrullen när vi kokar kaffevatten. Det varma vattnet i botten av kastrullen har stiger mot ytan och det kalla vattnet sjunker ner mot botten. Detta gör att det blir en cirkulation i kastrullen till dess allt vatten har samma temperatur. Cirkulationen under jordskorpan gör att plattorna rör sig ifrån varandra, länd varandra eller kolliderar med varandra. Det är i de zoner där plattorna kolliderar som vi får våldsamma processer i form av stora jordbävningar och vulkanutbrott. Ett exempel är Japan som är en rad av vulkaner och som ofta upplever jordbävningar av olika styrka. De här processerna är helt naturliga, de både bryter ner och bygger upp nytt land. Naturkatastrofer pratar man om när människan och samhället drabbas.

Föreläsning 2016-01-20, Patrik Andersson, Kemikalier i damm – hur kom de dit och skall vi vara bekymrade

Senioruniversitets första föreläsning för året handlade om damm och kemikalier.

Patrik Andersson, docent från Umeå leder ett stort projekt med målsättningen att  förbättra tekniker men också identifiera källorna till utsläpp.

För att identifiera förekomsten av kemikalier i människans miljö pågår forskning på tre generationers blodanalyser i olika länder och C-G Bornehag följer barn och deras miljö i  sju till åtta  år och mäter skillnader i kemikalieförekomster.

Hushållsdamm s.k. svenssondamm är en betydande källa till emissioner till miljön men också exponering för människor. I damm kan finns upp till 400 kemikalier.

Om man frågar sig vad vi kan göra för att förhindra skadliga kemikalier för exponering på människa och miljö, så kan svaren komma först sedan de prövas i produktion.

Som exempel kan nämnas flamskyddsmedel som ju är bra i den bemärkelsen att de skyddar mot eld men vad de gör när de släpps fria i luften har forskarna ännu inte helt utrett.

Kemikalier följer inte bara luften utan också årstiderna. Detta kunde man bevisa sedan DDT förbjudits.

Inom EU används idag trettiotusen kemikalier och t.o.m. i kattmat används kemikalier.

Patrik Anderssons forskargrupp medverkar i ett projekt som heter MISSE med fokus på kemikalier relaterade till sköldkörtelsystemet hos katter.

De drygt femtio besökarna fick rådet med sig hem att mera torrtorka sina hem än att våttorka, eftersom man vid våttorkning fraktar kemikalierna vidare ut i avloppssystemen, men vid torrtorkning kan ta hand om dammet på ett mer relevant sätt.

 

Föreläsning 2015-12-16, Per Fahlén, Installationsteknik – Bra inomhusklimat med effektiv resursanvändning

Per Fahlén, professor emeritus från Chalmers tekniska högskola, har föreläst inför Senioruniversitetet i Sollefteå över ämnet ”Installationsteknik”. Föredraget behandlade ämnet installationsteknik med förutsättningar och krav på inomhusklimat för människor och verksamheter, tekniska system för att tillgodose kraven samt konsekvenserna för energibehov och möjligheter till effektivisering. Några viktiga budskap att ta med hem var:

Funktionskrav för det klimatiserade utrymmet ger de primära konstruktionsparametrarna vare sig det gäller kontor, operationsrum, kyldiskar, bilar, flygplan etc.

Rumsfaktorer som påverkar människor och deras verksamhet är det termiska klimat (”objektivt”: luftens entalpi och rörelse, ”subjektivt: termisk komfort) och luftkvaliteten (”objektivt”: luftens sammansättning av gaser och partiklar, ”subjektivt”: luftkvalitet). Den fysiska miljön är teknikerns uppgift men för att lösa den krävs en nära samverkan med beteendevetenskap för att förstå människors upplevelser under olika förutsättningar.

Utvecklingstendensen är ökande krav på inomhusklimat (ger t.ex. behov av komfortkyla och bättre reglerfunktioner) och ökande krav på energieffektivitet (krav på energitillförsel, distributionssystem, slutapparater och styrfunktioner). I och med sjunkande värmebehov minskar också lastfaktorn och nyttjandegraden för värmare och kylare vilket medför att regleringens svårighetsgrad ökar. Konsekvensen för framtidens installationstekniska system blir behovsstyrning med stort arbetsområde, stora flödesvariationer, nya alternativ för värmeöverföring och distribution, t.ex. laminärströmningsväxlare och decentraliserade pumplösningar. Målet är ”rätt mängd av rätt kvalitet i rätt tid på rätt plats”.

Det råder en betydande begreppsförvirring i diskussion och statistik beträffande energibehov, energianvändning, köpt energi, förnybart, naturligt m.m. Detta försvårar en saklig diskussion och analys av framtidens tekniska lösningar. Dessa är emellertid av yttersta vikt för Sveriges framtida energiförsörjning eftersom närmare 40 % av Sveriges totala energibehov går till byggnadssektorn och runt 60 % av all el används för drift av de tekniska installationerna. Installationstekniken är avgörande för både inomhusklimatet och energianvändningen!

Per Fahlén

Föreläsning 2015-12-02, Erik Wilson, Hund och människa – bundsförvanter sen urminnes tider

SiS gästades den 2 december av en stadens son, fil.dr. Erik Wilsson. Erik är son till Lars Wilsson, som var lärare i biologi vid Sollefteå gymnasium under mer än tre decennier. Intresset för etologi (läran om djurs beteende), fick Erik med sig redan från barndomen. Lars Wilsson var en av de första i Sverige, som skrev en avhandling i ämnet. Han skrev om bäverns beteende. För Eriks del kom intresset att fokuseras på hundar. Erik började sina forskningar redan som utbildningschef för Statens Hundskola i Sollefteå. Han har även arbetat inom Svenska Jägarförbundet och är sedan 2006 avelsansvarig vid Försvarsmakten. Om hundens beteende tidigare var en föga studerad vetenskap, har detta i sanning ändrats de senaste decennierna. Från avelsstationen i Sollefteå stammar två doktorandarbeten, fem masteruppsatser och åtta vetenskapliga artiklar!

Hunden är vårt äldsta husdjur. Redan för 15 000 år sedan levde vi bevisligen med hundar omkring oss, men sannolikt har vi gjort det i 30-40 000 år! Övriga husdjur såsom kor, hästar, katter etc kommer långt senare in i våra liv, för cirka 7 000 år sedan. De tidigaste hundarna användes mest för jakt. Den allra första hundutställningen i världen hölls i England 1859 och gällde stående fågelhundar. Sedan dess har hundaveln exploderat och nu finns runt 400 hundraser! Vid nutida utställningar är det hundens utseende som bedöms, vilket tyvärr innebär att många raser degenererar, på grund av inavel.

Vår bästa vän Hunden härstammar ju från vår fiende Vargen. De goda egenskaperna som gått i arv är den goda anpassnings- och inlärningsförmågan och – givetvis – det överlägsna luktsinnet. Hunden har sin sociala förmåga från vargen, vilket bland annat innebär att den kan inordna sig socialt i en grupp, samtidigt som den kan visa känslor som aggression och rädsla. Domesticeringen har medfört en tidigare könsmognad hos hunden och samtidigt förblir den barnslig, lekfull livet ut. Hundens fantastiska luktsinne beror på att den har ett stort luktepitel, men också en välutvecklad lukthjärna, som kan analysera dofterna. Detta har medfört att vi nu har nytta av hunden på ett otal nya sökområden förutom de redan kända som person- och narkotikasök. Nu spårar hundar till och med sjukdomar, biocider, brunstiga kor, svamp t.ex. En hundnos är överlägsen varje uppfinning för luktanalys, som människan konstruerat.

Det intressanta föredraget följdes av en frågestund, med en skur av frågor, som Erik tålmodigt besvarade, kunnigt och välformulerat.

Hervor Sjödin

 

Föreläsning 2015-10-28, Kristian Gerner, Ryssland – tillbaka till Sovjetunionen

Den 28 oktober hade Senioruniversitetet celebert besök. Missionskyrkans stora sal var knökfull när ordföranden Christer Persson hälsade dagens föreläsare, Professor Kristian Gerner från Lund, välkommen. Han välkomnades ytterligare av sin gamle barndomsvän och skolkamrat Jan Molander, som berättade om deras gemensamma skol- och studieår. Kristian Gerner växte upp i Långsele, där fadern var provinsialläkare. Han tog studenten i Sollefteå 1962. Sannolikt fanns det många i publiken som mindes honom från den tiden och som följt hans aktiviteter genom åren.  Kristian Gerner har inte bara gjort en akademisk karriär, han har också skrivit en rad böcker och gjort sig känd som en av landets främsta experter på  Sovjetunionens och Rysslands politik, tänkesätt och ambitioner.

Ämnet för dagen: Ryssland – tillbaka till Sovjetunionen?  kändes nästan skrämmande högaktuellt. Den senaste tiden har vi ju kunnat följa hur Ryssland hanterar rapporteringen om händelserna i Ukraina eller motiverar sin verksamhet i Syrien, med ett påtagligt annorlunda synsätt än västländerna. Tyvärr medger inte utrymmet någon sammanfattning av denna högintressanta föreläsning, men några citat må lyftas fram.

Putins tid, från 2000 till nu, karakteriseras av såväl en strävan att återskapa Sovjet som en återgång till 1800-talet. Putin själv sade i ett tal 2005: ”Först och främst måste man slå fast att Sovjetunionens undergång var den allra som största katastrofen under 1900-talet.” Två reformatorer in spe nämndes. Den förste, Berija, var Stalins närmaste man och en mycket fruktad person under stalinepoken. Tio veckor efter Stalins död, i maj 1953, skrev Berija ett memorandum till DDR (Östtyskland), som hade kunnat förändra  allt, rentav utradera hela kalla kriget. Där nämner han ett antal viktiga åtgärder för en uppmjukning av politiken, som han ålägger DDR att genomföra. Av detta blev intet. I stället avrättades Berija.

Ett tecken på nostalgin riktad mot det förflutna är kulturministern Vladimir Medinskij, som 2012 publicerar boken: Myter om Ryssland. Novgorod-Kiev = Rus – den första ryska staten. Moskva är den enda arvtagaren till Rus. Följaktligen är det svårt att se en framtid för Ryssland utan sin viktiga beståndsdel Ukraina.

Tatjana Maleva, ekonom för samhällsanalys och prognoser, har i tidningen Novaja Gazeta pekat på den utbredda fattigdomen och sagt: ”Förstörelsen av befolkningens ekonomi är regeringens största misstag.” I samma tidning, Ivan Starikov, f.d. vice ekonomiminister: ”År 2016 kommer i praktiken hela landet att vara fattigt”. Överraskande frispråkigt kan man tycka.

När sovjetimperiet sprängde sig själv den 6 september 1991, sade Borits Jeltsin helt överraskande: ”Det hade varit bättre att göra det tragiska experimentet med kommunismen i ett litet land”. Man kan bara instämma.

Hervor Sjödin

Föreläsning 2015-09-16 Carole Gillis, Fy Farao

”Fy Farao – livet och döden i Egypten” –

så var namnet på Senioruniversitets senaste föreläsning.

Docent emerita Carole Gillis från Lund bjöd besökarna en resa genom tiden i Egypten.

Det gamla Egypten under den dynastiska tiden, som omfattar åren3000-1075 och 20 dynastier hade handelskontakter med de flesta länderna runt Medelhavet, ja ända bort till Afghanistan. Medelhavet var en transportväg då som nu.

Den dynastiska tiden omfattar åren 3000-1075  f Kr. och 20 dynastier

Det vi ofta förknippar med Egypten är Nerfertite-bysten och hennes skönhet. Den underliga hatt hon har på huvudet har man spekulerat om och tror att hon hade ett deformerat huvud. Tutancamon tros vara släkt med henne. Han dog ung bara 19 år möjligen av en blodförgiftning. Hans grav med de oerhört rika gravgåvor är kanske den mest välkända grav i världen.

Egyptierna hade en komplex och rik ideologi. Den bestod av olika delar bl a

Dualiteten består av motsatser som natt och dag ljus och mörker, liv och död, svart och vitt, man och kvinna

Färgsymbolik – olika färgers hade symboliska betydelser som t ex guld som t ex att blå var liv och gudarna hade guldhud.

Kropp och själ – kroppen måste vara hel och själen hade sex delar. Där finns Ankh som är livskraft, Ba som kan jämföras med den kristna idéen om själen, Ka den andliga tvillingen, Hjärtat – känsla, visdom och kunskap, Namnet – existensen och sist Skuggan – människans mörka sidan. En hel kroppå förenad med själens alla delar är livsviktig för övergången till nästa liv.

Detta livet och nästa är två halvor av `livet`och det var viktigt hur övergången skedde. Det tog cirka 70 dagar att göra en mumie och hela tiden svävade Ba över den döde. Gudarna vägde själen (hjärtat) mot en fjäder för att avgöra om den döda varit god och kunde gå vidare. Om den döde klarat alla prövningar så seglade han vidare i sin båt till ”det stoa landet i väst” eller nästa liv och levde lycklig i alla sina dar.

En intressant föreläsning, som visar att uttrycket ”som de gamla egyptierna” har fog för sig. En del har vi lärt och mycket har vi tappat bort på vägen, som skulle varit bra att ha med t ex uppfattningen om jämställdhet och en förvissning om att ingå i et kretslopp.

Föreläsning 2015-04-22 Ella Danielsson, Att bo på äldreboende

Ella Danielsson, professor emerita i omvårdnad-vårdvetenskap vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet, föreläste den 22 april om Att bo på äldreboende och om att vara närstående till en person med demens.

Stora ansträngningar och många reformer har gjorts på senare år för att förbättra äldreomsorgen. Men vissa saker är grundläggande: Alla är vi unika, alla måste bemötas utifrån sina egna personliga erfarenheter och förutsättningar. Vårdpersonalens sätt att kommunicera med de boende är avgörande för vårdkvalitén. Boendet kan se ut på många sätt, de boendes olika nivåer av behov styr. Men det är viktigt att var och en blir sedd, respekterad och bekräftad. Ingen får lämnas utanför. Gemenskap ger ett meningsfyllt liv, även om man är beroende av att få hjälp med det mesta.

När en person i familjen får symptom på demens/Alzheimers sjukdom (över 35 miljoner i världen är drabbade) blir övriga familjemedlemmar starkt berörda. Vanligt är känslor av skam och skuld. Man blir isolerad och fysiskt och psykiskt våld förekommer också, innan man kommit så långt att den drabbade blir överflyttad till ett särskilt boende. Men efter flytten kommer också skuld och stor sorg. Men mitt i allt sorgligt finns också glädjeämnen att ta vara på. En tankeväckande föreläsning.

Föreläsning 2015-03-25 Kjell Jonsson: Harmoni eller konflikt

Den 25 mars var det dags igen. Christer Persson, ordförande i SiS, hade nöjet att välkomna Kjell Jonssson, professor i idéhistoria vid Umeå Universitet, därtill f.d. överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket och tillika f.d. prorektor vid sagda Universitet. En merittyngd man, som bland annat skrivit en avhandling: Vid vetandets gräns, som handlar om gränsen mellan naturvetenskap och metafysik/religion. Ett litet tips: avhandlingen finns på nätet och kan laddas ner alldeles gratis.

Dagens ämne, Harmoni eller konflikt – perspektiv på förhållandet mellan religion och naturvetenskap, var en svindlande, vindlande, fängslande historia. En och annan mindes nog Uppsalaprofessorn Ingemar Hedenius och hans strid om Tro och vetande på 1950-talet. Men kampen mellan de två synsätten på universum och människan och vårt sätt att fungera, började redan minst 2000 år tidigare. Det handlar om en växling mellan expansionism, när den ena sidan tränger in på den andras område, och motsatsen, restriktionism, där var och en skulle begränsa sig och inte uttala sig om tro, om man var naturforskare, eller om naturen, om man var representant för en religion.

Aristoteles, Ptolemaios, Copernicus, Galilei, Newton, Darwin, alla har de under historiens gång påverkat och förändrat vårt tänkande och vår uppfattning om jordklotet och dess plats i universum och vår egen utveckling. Man kan se tre olika positioner i tänkandet om relationen mellan religion och vetenskap. 1. Harmoni: Augustinus, Linné och Fritjof-Capra är exempel på tänkare som trodde att religion och naturvetenskap kan förenas och samarbeta. 2. Konflikt: Tertullianus och Ingemar Hedenius är tydliga exempel på åsikter som finner religion och naturvetenskap oförenliga. 3. Separation: Averroës (1100-tal) och Stephen Jay Gold (1941-2002) visar på möjligheten att det kan finnas två sanningar eller områden som båda har sitt berättigande.

Numera håller nya rörelser på att ta religionernas plats. Vi ser ett ökande intresse för ockultism, magi, spiritism och mycket mer växa fram under samlingsnamnet new age. Allt kan vara av intresse verkar det som. Som illustration till konfliktperspektivet och hur det fortfarande påverkar vårt tänkande citerade Kjell Jonsson Tage Danielssons dikt om Galileo Galilei:

Galileo, dömd från kyrkligt håll

För han fann, att jorden var en boll,

Lär ha viskat i sin sista suck:

”All right, hon är platt, hon är en puck!”

Ingen hörde. De högg huvet av ’en

Nu står vi beundrande vid graven.

 

 

Föreläsning 2015-02-25 Lars Nord: Därför gick det som det gick i valet

SiS har en förunderlig förmåga att hitta goda och kunniga föreläsare. Den 25 februari var det Lars Nord, professor i politisk kommunikation, innehavare av Thorbjörn Fälldins professur vid Mittuniversitetet som fängslade åhörarna med en föreläsning med titeln: Därför gick det som det gick i valet 2014 – ny forskning om väljare, partier och medier.

Han hade hård konkurrens från Skid-VM i Falun denna soliga onsdagseftermiddag. (Sverige vann guld! Igen!) Men där var gott om åhörare som insåg att föreläsningen var ett evenemang man inte fick missa. Skid-VM går ju i repris, men inte Lars Nord i Sollefteå.

Det var en fascinerande tillbakablick vi fick på ”supervalåret”, ett uttryck som lanserades 2013, men snabbt tappades bort under 2014. Även om man kan förstå uttrycket. Inget annat land går så sällan till val som Sverige. Nu skulle allt hända samma år.

De tre stora politiska händelserna var förstås: 1. EU-valet i maj, 2. Riksdags/landstings/kommunvalet i september och 3. ”Decemberöverenskommelsen”.

Partierna älskar förstås val: de får synas i alla medier, folk intresserar sig för politiken och man kan få gehör för sina ”hjärtefrågor”. Men när det under hösten blev klart att regeringen tänkte utlysa nyval, p.g.a. det uteblivna stödet i budgetfrågan, höjdes temperaturen långt över det vanliga. Man tyckte att politikerna kunde prata ihop sig. En ledarskribent skrev t.o.m. Väx upp för helvete!

En intressant frågestund avrundade programmet. Vi hade kunnat lyssna och fråga och lära oss inse hur det intrikata spelet fungerar mycket längre, men tiden var ute.

Föreläsning 2015-01-28, Rolf Zale: Antarktis idag och imorgon

Rolf Zale, lektor vid Umeå universitet, har föreläst inför Senioruniversitetet i Sollefteå. Hans forskning rör, baserad på analys av sedimentkärnor, klimatförändringar sedan senaste istiden. Rubriken var ”Antarktis idag och i morgon.” Ett översiktligt sammandrag följer.

Till Antarktis räknas allt område söder om södra halvklotets 60:e breddgrad. Antarktis, upptäckt 1822 – 23, är demilitariserat men området administreras i stor utsträckning av obeväpnade militära enheter. I huvudsak bedrivs forskningen under den Antarktiska sommaren. Ytterst få personer övervintrar. Forskningsgrupperna har multinationell sammansättning. Rester/skrot från tidigare expeditioner börjar idag få status av fornlämningar.

Temperaturen vid polerna stiger. Runt Arktis stiger den mera än vid Antarktis. Mängden is och vatten runt Antarktis förklarar skillnaden. Istäcket på Antarktis förändras. I väster glider allt större mängder is ut i havet som isberg. Dessa leder till att havsytan stiger. Att havsytan stiger mer på vissa ställen och mindre på andra beror av salthalt och temperatur. Exempel på områden som kan hotas är London, Nilens delta, Holland och Bangladesh. Åt öster är isen i tillväxt som en följd av ökande nederbördsmängder. Mänsklig aktivitet får anses påverka klimatet. Högre halter av CO2 ger högre temperaturer som resulterar i mera nederbörd – över Antarktis i form av snö.

Med stöd av genomförd forskning kan scenarios för tillståndet på jorden år 2100 formuleras. Dessa kommer att rymma högre temperatur, mera nederbörd och högre havsytor. Vilket scenario som kommer att bli gällande beror av mänsklig aktivitet.

2014-12-03 Kajsa Asplund: Talang

Onsdagen den 3 december 2014 var det dags igen. Vår föreläsare den här gången var Kajsa Asplund, årets Uppsalastudent 2013, psykolog och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, men med djupa rötter i Sollefteå med omgivningar.

Kajsa forskar på ett projekt som rör synen på talang inom olika företag och hur företagen tar vara på sina talanger. Utgångspunkten kan finnas i den nya synen på ”humankapitalet” på arbetsmarknaden. Boken Kriget om talang (The war for talent) har satt igång en världsomspännande debatt om synen på medarbetarna i ett företag. Numera gäller det för företagen att snabbt identifiera sina talangfulla medarbetare (eller ”påläggskalvar” som man sade förr) och ta vara på dem så att de stannar inom företaget.

Om talang, av latinets talenta = viktenhet guld, silver eller pengar, talar redan den s.k. talangparabeln i bibeln i Matteievangeliet, som talar om vikten av att ”förvalta sitt pund”.  I nutid betyder talang att ha en naturlig fallenhet för att vara duktig på något utan träning eller undervisning. I själva verket är talang både medfödd och förvärvad. Visst finns det ”underbarn” som Mozart, men, enligt den amerikanske forskaren Anders Ericsson har många enastående talanger uppnått sin skicklighet genom envishet och vilja och 10 000 timmars träning. Kajsa citerade Einstein som hävdade att han själv inte hade någon speciell talang…

Olika företagstyper har olika sätt att bemöta och ta hand om sina talanger, beroende på verksamhetens karaktär. Slutsatsen blev: Det återstår en hel del forskning innan man rätt kan definiera talang och hur man inom företagsvärlden kan/bör ta hand om sina talanger. Men en glädjande sak är: hjärnan bildar nya kopplingar hela livet, det finns ingen gräns för hur mycket man kan lära sig!

Stimulerade gick vi ut i decembermörkret, som lystes upp av otaliga små adventsdekorationsljus, som små tankebloss.

 

 

 

2014-11-12 KG KARLSSON: ”Universums liv och död”

Samma dag som sonden Philae landsattes på kometen 67P föreläste KG Karlsson (K) inför Senioruniversitetet i Sollefteå över ”Universums liv och död”. K är professor i fysikdidaktik vid Mittuniversitetet. Föreläsningen lockade 74 åhörare.

Några axplock:

Universum bildades för 13,7 milliarder år sedan. Enligt den kosmologiska standardmodellen bildades universum genom en stor explosion som varade milliarddelar av milliarddelar av en sekund (Big Bang).  Till en början var universum tätt och hett. När universum bildades skapades tid och rum.

Efter 3 minuter började universums expansion sakta av. Temperaturen minskade. Helium och litium bildades. Några hundra millioner år senare började stjärnor och galaxer bildas och tyngre grundämnen skapades. Idag finns milliarder galaxer.

Genom parbildning bildades materia. Partiklar och antipartiklar föddes ur strålning.

Genom studium av galaxers rotation kan osynlig materia konstateras. Ingen vet vad denna är. I galaxerna finns svarta hål vars täthet är så hög att de slukar allt omgivande. Inte ens ljus kan tränga ut från ett svart hål.

Universums expansion fortskrider. Ljuset från de mest avlägsna stjärnorna har ännu inte nått Jorden.

Om ett mycket stort antal milliarder år upphör universums liv. Det kan ske genom att expansionen är så stark att universum mörknar och kyls av (Big Chill). Ett annat öde kan vara att mörk energi ökar och allt slits sönder (Big Rip).  En tredje möjlighet är att mörk energi blir attraherande och universum kollapsar (Big Crunch).

K avslutade med att reflektera över om det finns ytterligare universum eller multiversa.

 2014-10-01 Medlemsutflykt till Mannaminne

Senioruniversitetet i Sollefteå bjöd den 1 oktober sina trogna medlemmar på en bussresa till Mannaminne i Nordingrå. Det blev en helt underbar dag! Vi färdades genom det solbelysta landskapet, som glödde i höstens alla färger, som en enda enorm Helmer Osslundmålning.

Väl framme bjöds vi på en vällagad köttgryta och kaffe med kaka, innan vi fick nöjet att träffa Anders Åberg, som tog oss med på en rundvandring i sitt osannolikt varierade och överraskande livsverk. Medan vi kryssade oss runt på området, fick vi oss till livs otaliga anekdoter, djupa tankar, spännande berättelser med anknytning till Norgehuset, Stavkyrkan, Jordgloben, Hotellet, Dragspelshuset och mycket annat. Anders, var på ett överdådigt berättarhumör och vi kommer länge att bevara minnet av denna fantastiska dag.

Hervor Sjödin

Lars Westins föreläsning Norrland igår, idag Imorgon 2014-10-15

Norrland igår, idag, imorgon var rubriken på Lars Westins föreläsning vid Senioruniversitetet i Sollefteå 15 oktober. Lars Westin är professor i regional ekonomi vid Umeå universitet. Det är vetenskapliga fakta som utgör grunden för det som framförs. Det är inte fråga om pessimism eller optimism eller politiskt budskap. Sedan kan man tolka det som sägs som man tycker.

Befolkningstillväxten avtog i Västernorrland på 1950-talet. Varför? Efterfrågan på arbetskraft i skogen minskar på grund av att maskiner minskade behovet såsom till exempel motorsågen och andra skogsskördemaskiner. Det är människor som är den stora tillgången. En värdering av tillgångarna i Norrland visade att naturtillgångar som vattenkraft och skog bara var en fjärdedel så mycket värda som utbildade och friska människor för att åstadkomma utveckling. Vidare krävs att städerna är tilldragande och utvecklingsintensiva så att investeringar och människor dras dit. Sådana städer drar med sig landsbygden runt omkring. Umeå är en möjlig tillväxtort, vilket gjort att Västerbottens befolkning inte minskat. Sundsvall stagnerade på 1980-talet, när skogsbruket rationaliserats och ingen visste vad man skulle göra sedan.

Stockholm och Köpenhamn-Malmö är exempel på utvecklingsområden där även omkringliggande landsbygd med småorter på 50 till 200 invånare dras med och stärks. Det räcker inte med bara universitet om man ser på Umeå och Sundsvall. Det behövs bostäder och lokaler för företag. En förvånande tillgång historiskt sett är kulturprojekt. När ungdomarna valde att flytta till orter med kultur- och utbildningsprojekt stagnerade Norrland. Särskilt är det kvinnorna som drar fram tillväxten påvisade Westin. Vi borde därför fråga de unga flickorna, som han kallade guldklimpar, vad vi kan erbjuda dem så att de stannar kvar eller kommer tillbaka efter att ha utbildat sig. Männen kommer där flickorna finns.

Lena Karlssons föreläsning ”Liv och död i Sapmi”.

Sapmi är namnet på samernas land, som ligger i fyra nationers nordliga delar, nämligen Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Samerna är ett nomadfolk, som ägnade sig åt renskötsel, jakt och fiske. Samerna är omkring 30 000 men de renskötande är numera endast omkring 3000.

Lena Karlsson, som är filosofie doktor i sociologi studerar samernas utveckling under 200 år vilket i Sverige har varit möjligt genom kyrkoböckerna. Kyrkan är ju duktig på att dokumentera människors liv och hälsa, död och dödsorsaker även under gångna tider. På 1800-talet hade samerna dubbelt så hög dödlighet som svenskarna men nu på 2000- talet är det ingen skillnad mellan samer och svenskar. Vad har då hänt?

I mitten av 1800-talet skedde en kraftig ökning av nybyggare i de av samer utnyttjade områdena. Svenska ämbetsmän sa helt enkelt att nybyggarna fick jordbruka och samerna fick all rätt till jakt och fiske vid sidan om renskötseln. Allteftersom åren gick ökade nybyggarnas antal och det var inte självklart att jakt och fiske endast skulle vara samernas rättigheter. Skogsbruket utvecklades. Nationsgränserna stängdes. Det fanns så kallade rasbiologiska fördomar som dömde samerna till ett mindervärdigt folk. Svenskarna förstod inte samernas kulturella arv. Positivt för samernas liv och hälsa var den svenska social-och sjukvården. Ett samiskt ålderdomshem inrättades 1918 för att ta hand om de gamla som lämnades efter när samerna flyttade med renarna. Infektionssjukdomarna minskade hos samerna när de förstod att det var en sjukdom. Många uppgifter i kyrkböckerna kan ifrågasättas, då de bygger på muntliga uppgifter om till exempel ålder. Att samerna skulle leva särskilt länge kan vara en myt och nu är det ingen skillnad mellan samer och övriga i samma områden.

Samer är ett erkänt urfolk, som bibehållit sin kultur och dessutom fått en bättre och med svenskar likvärdig hälsa.

Carl Johan Olssons föreläsning: Håll hjärnan i trim 2014-05-21

Carl Johan Olsson. minnesforskare vid Umeå Center for Funktional Brain training (UFB) berättade 2014-05-21 vad som händer med hjärnan vid stigande ålder. Kan man hålla hjärnan eller delar av hjärnan i trim? Kan vi påverka minnet? Det UFB hittills kommit fram till är:

-att minnet för specifika uppgifter kan tränas och ”sitter kvar”  18 månader efter den första träningen enligt hittillsvarande undersökningar. Denna träning har inga spridningseffekter i hjärnan, så att hela minnet totalt fungerar bättre men de intränade uppgifterna – till exempel koder, som vi ofta måste använda – kommer vi ihåg bättre.

-att konditionsträning även att bara promenera och röra sig minst tre gånger i veckan hjälper upp minnet särskilt långtidsminnet. Fysisk aktivitet förbättrar hjärnans funktion och kan bromsa åldrandet.

-att diet, som syftar till viktnedgång med minskad fetma påverkar minnets funktion.

Dessa resultat har varit möjliga att nå genom att använda ny teknik med ”Magnetic Resonans” MR-kamera och se hur exempelvis blodflödet till delar av hjärnan förändras när vi tänker. UFB har undersökt samma personer med långa mellanrum i tiden, jämfört med kontrollgrupper och fått veta hur deras färdigheter har förändrats och hur hjärnan ser ut vid olika åldrar. Carl Johan Olsson redovisade ingående undersökningsmetoderna och bristerna i dessa så att åhörarna fick en gedigen vetenskaplig bakgrund till resultaten. Det vanliga är i regel att erfarenheter redovisas från några få personer, som sedan läggs till grund för ett allmänt tyckande. Det är sällan man får en helt vetenskaplig redovisning. Det är dock mycket kvar att undersöka i hjärnan och med förbättrade metoder kommer vi att veta alltmer om att hålla hjärnan i trim.

Anders Fällströms föreläsning: Vad är matematik? 2014-05-07

SIS arrangerade, den 7 maj i Missionskyrkan, en föreläsning betitlad: VAD ÄR MATEMATIK?

Det var något visst med föreläsaren. Många i publiken hade sett honom växa upp, många hade haft honom som elev.  Alla hade goda minnen av Anders Fällström, ett matematikgeni redan från barnsben, som numera avancerat till docent och prorektor vid Umeå Universitet.

Anders hävdade att matematik är både vetenskap och konst, abstrakt och allmängiltig, logisk. Den har kanske ingenting med verkligheten att göra, men ger oss både historia och kultur, glädje och kreativitet. Det är ett internationellt, kulturellt fenomen, som påverkar vår uppfattning om världen och vår egen tankeförmåga.

Historiskt sett har människorna troligen använt en sorts matematik ända från historiens gryning. En bevarad 10 000 år gammal ”anteckning” är det första beviset på matematikens tillämpning i praktiken. Under antiken framträdde de stora matematiska tänkarna Arkimedes, Pythagoras, Platon, Euklides. Med matematikens hjälp kunde man redan då mäta arealer, växla, handla, byta varor.  Idag använder vi den dagligen och stundligen. Anders gav många exempel: mobiltelefonerna, hjärnforskningen, finansiell matte, ekologiska beräkningar, dataspel m.m. Vi lärde oss ett nytt ord: radontransformen, som används inom medicinsk forskning.

Matematik framkallar starka känslor hos oss, från brinnande entusiasm till plåga och förtvivlan. Vilket senare, enligt Anders,  helt enkelt beror på en trist, enkelriktad undervisning i ämnet. Matematik är skönhet och kreativitet sade han. Och tänk, vi höll med!

Eriks Åsards föreläsning om John F Kennedy, 2014-03-19

”John F Kennedy – mannen, mordet och myten” var titeln på Erik Åsards föreläsning inför senioruniversitetet. Åsard har ett förflutet vid Uppsala universitet som professor i nordamerikastudier.

Kennedys familj var irländska, katolska invandrare till USA. John, född 1917, var det näst äldsta barnet av nio. Trots bräcklig hälsa vann han som marinofficer hjältestatus under 2:a världskriget. 1946 valdes Kennedy in i representanthuset och 1952 i senaten. 1956 kandiderade han under Adlai Stevenson till posten som vice president. 43 år gammal valdes han 1960 till USA:s president och blev därmed den yngste innehavaren av posten. Kennedy anses under sina politiska kampanjer haft god hjälp av den ansenliga förmögenhet hans far byggt upp.

Under de cirka 1000 dagar han fick vara president nådde han sina största utrikespolitiska framgångar genom hanteringen av ”Kubakrisen” 1962. Hans agerande antas ha styrts av erfarenheter vunna av det kapitalt misslyckade invasionsförsöket vid ”Grisbukten” 1961. Avtalet om förbud mot kärnvapenprov ovan jord räknas också som en seger. Inrikespolitiskt inledde han arbetet med att stärka medborgerliga rättigheter.

Åsard framförde uppfattningen att det är klarlagt att Lee Harvey Oswald mördade Kennedy. För denna talar 21 tekniska bevis liksom vittnesiakttagelser och kunskaper om Oswalds liv som helhet. Han uppfyllde rekvisiten för en politisk attentator.

Idag rankas Kennedy som en av USA:s tre mest populära presidenter. Cirka 40000 böcker har publicerats om honom. Till populariteten bidrog att han anses ha givit USA hopp.

Efter föreläsningen genomfördes senioruniversitetets årsmöte. Styrelsen består av ordförande Christer Persson, vice ordförande Hervor Sjödin, sekreterare Aino de Wall, kassör Berndt Lindström samt ledamöterna Eva Engblom och Bengt Sandström.

J O M Karlssons föreläsning, 2014-02-26  om Fabergé

Konsthistorikern Jan O.M. Karlsson – lektor vid Uppsala universitet – har föreläst inför senioruniversitetet i Sollefteå. ”Fabergés fantastiska värld – guld och ädla stenar för kejserliga och kungliga hov” var rubriken. Föreläsningen var såväl översiktlig som detaljrik. Närmare hundratalet åhörare kände sig kallade.

I Fabergés verkstäder nådde under perioden 1870 – 1918 den europeiska guldsmeds- och juvelerarkonsten sin högsta hantverksmässiga och konstnärliga kvalitet. Mellan 1885 och 1918 skapades de 52 kejserliga påskägg vilka mest förknippas med Peter Carl Fabergés namn. Äggen gavs av tsarerna till tsarinnorna på påskdagen. Samtliga ägg – framställda av bland annat guld, silver eller bergkristall – är utformade med någon form av överraskning inuti. Denna kunde vara en mekanisk fågel, en elefant eller ett tågsätt. Särskilt uppmärksammades ”Vinterägget”. Detta är tillverkat av diamantbeströdd bergkristall och rymmer en korg av platina i vilken finns en bukett vitsippor av guld. Påskdagen 1913 skänktes det av tsar Nikolaj II till hans mor Maria Fjodorovna. Produktionen rymde även dosor, etuier, djur, figuriner och klockor av exklusivaste slag.

Rika illustrationer förhöjde föreläsningen.

Jonas Rudenstams föreläsning 2014-01-29, Ta hand om ditt hjärta

Senioruniversitetet i Sollefteå höll sin första sammankomst för året i Missionskyrkan den 29 januari. Föreläsare var Jonas Rudenstam, narkosläkare, verksamhetschef vid operationscentrum i Sundsvall.  Ämnet för föreläsningen: Ta hand om ditt hjärta.

Parkeringsplatserna var slut. De sist anlända hamnade ytterst på Linsänket, allvarligt störande ändernas fridfulla eftermiddagssammankomst. Utanför Missionskyrkan ringlade sig kön. Inne i huset sprang man och hämtade extrastolar. Det var kort sagt knökfullt.  Och inget ämne kan väl vara viktigare. Den enkla sanningen är ju: när hjärtat stannar, har livet levts färdigt.

Jonas gav oss en fascinerande lektion om denna suveränt sammansatta lilla knytnävsstora muskels komplicerade verksamhet. Han gick igenom hjärtats anatomi och fysiologi, den fina kompositionen av två förmak och två kamrar, vener som för blodet till hjärtat och artärer som sprider ut det i kroppen igen, om de minsta blodkärlen, kapillärerna, och om kranskärlen, som inte får täppas till, om vi vill undvika hjärtinfarkt. Han förklarade också hjärtats större vänstersida och mindre högersida, varav följer två kretslopp, det stora från vänster och det lilla från höger och artärerna som går till lungorna för att syresättas. Vi fick veta hur vi skulle se på blodtrycket och hur det kan rättas till med egna förändringar av livsföringen eller mediciner. Han förklarade hur man tolkar ett EKG, varför och hur man gör en ”ballongsprängning”, hur en pacemaker fungerar och hur den utvecklats sedan den uppfanns på 1950-talet. Avslutningsvis fick vi veta hur kroppen med automatik reagerar på stress (egentligen: belastning) med olika strategier.

Det var en mycket lärorik och givande eftermiddag. Nästa tillfälle att berika sitt vetande genom Senioruniversitetets försorg kommer den 26 februari då Jan O.M. Karlsson, universitetslektor i konstvetenskap vid Uppsala Universitet berättar om Fabergés fantastiska värld – guld och ädla stenar för kejserliga och kungliga hov. Välkomna då, medlemmar och övriga intresserade!

Medlemsutflykt till Gålsjö Bruk, 2013-10-30

Anders Huldt delgav oss sina kunskaper om Järnbruksepoken i Ångermanland 1670 – 1900 – en dramatisk tid

När järnbruksverksamheten ökade kraftigt i Sverige under början av 1600-talet blev det stor konkurrens i Mellansverige om bra kolskogar och lämpliga lokaliseringar för nya järnbruk. Skogarna började ta slut närmast järnbruken.

Bergkollegium inrättades 1637 med uppdrag att reglera lokaliseringarna genom att utfärda tillstånd s k  Privilegier för att få bedriva järnbruk. Ett speciellt norrlandsdirektiv utfärdades för att stimulera lokaliseringarna av nya järnbruk till norra Sverige.  I Ångermanland fanns vid den tiden stora outnyttjade skogar lämpliga för kolning och en mångfald av vattendrag med lämpliga forsar för vattendrivna verk av olika slag.

Fynd i vikingagravar längs Ångermanälvens dalgång vittnar om att bruket av järnföremål hade nått våra bygder redan 500 – 900 e. Kr.

Järnet är ett fantastiskt grundämne som är vanligt förkommande i jordskorpan.

Carl Larson Sparre lät uppföra den första masugnen i Graninge 1677 och lade grunden för det första järnbruket i Ångermanland.  Till en början användes myrmalm men ersattes sedan med malm från Mellansverige som fraktades med häst och släde från kajen i Sollefteå. Sedan följde bruken i Forse, Högfors, Sollefteå, Björkå, Gålsjö , Utansjö och Bollsta bruk längs Ångemanälvens dalgång. Totalt anlades ett 10 tal järnbruk i Ångermanland under de drygt 200 år som järbruksepoken varade. När Bollsta Järnbruk upphörde i maj 1899 var järnbruksepoken över.

Några av de mest inflytelserika personerna under perioden var brukspatronerna Sparre, Clason, Flemming, Nordenfalk och Polack.  Tusentals arbetstillfällen skapades på bruken i skogarna och av transporterna liksom bearbetningen av det smidbara stångjärnet.

Viktig expertkunskap för järnhantering förmedlades av vallonsmeder från Flandern och tyska stålsmeder som anställdes på järnbruken. En av de sista vallonsmederna på bruken var Bernhard Boija som verkade och levde på Gålsjö bruk till sin död 1984. En förindustriell infrastruktur skapades som sedan var till fördel för den efterföljande skogs- och sågverksepoken som växte fram under slutet av 1800-talet

P1060729c P1060723c

—————————————————————————————————————-

Senioruniversitetet i Sollefteå 2013-10-16

Emmelie Persson – medicine doktor – har föreläst över immunförsvaret inför Senioruniversitetet i Sollefteå.

Nedan följer ett starkt komprimerat utdrag ur föreläsningen. Ordet immun kommer från latinet och betyder bland annat beskydd. Immunförsvaret är ett komplext system av enheter som samverkar och förstärker varandra i striden mot kroppens fiender. Immunförsvaret har fyra särdrag. Det är specifikt – varje del har sin egen fiende, selektivt – varje del kan skilja ut sin fiende, adaptivt – varje del väntar till dess den behövs och det har minne – varje del kommer ihåg sin fiende och kan därmed agera snabbare vid nästa angrepp. En del av immunförsvaret består av fysiska barriärer som hud, slemhinnor, flimmerhår och vätskor. Härtill kommer det medfödda ospecifika immunförsvaret vars fagocyter angriper och äter upp kroppens fiender. Det ospecifika immunförsvaret förstärks av det specifika som skapar tid för kroppen att mobilisera sitt försvar. I det specifika immunförsvaret ingår omkring hundra millioner antikroppar som var och en kan identifiera och tillintetgöra en fiende. Immunförsvaret underhålls av fullvärdig kost och försvagas med stigande ålder. Vaccination förstärker immunförsvaret. I samband med transplantation behöver kraften i immunförsvaret dämpas för att förhindra avstötning.

Insiktsfulla frågor från auditoriet vittnade om att ämnet fängslat. Bland de omdömen som hördes om föreläsningen kan nämnas kunnig, pedagogiskt skicklig och humoristisk.