Referat 2022 📜

19:e Januari kl 14 Matti Sällberg: ”Hur framställs ett vaccin?”, digital inspelad föreläsning
Coronan härjade vidare och restriktionerna var i tilltagande. Vårens första föreläsning är blev därför inspelad och digital och spelades in i Uppsala i november 2021. En mycket intressant och bred föreläsning om Corona och vaccin. Då föreläsningen hölls i november så visste man inte om Omikron och dess följder men föreläsningen var mycket bra. Den från media välkände Professor Matti Sällberg gick grundligt igenom ämnet och på slutet har man en kortare frågestund. Föreläsningen tog ca 60 minuter och kunde ses ända till 1922-02-01. Länk till föreläsningen skickades ut på mail till medlemmarna onsdagen den 19/1.

23:e februari kl 14 Janne Nordin Digitalt föredrag ”Mina bästa bilder”
På grund av Coronan så fortsatte vi också under februari med enbart digitala föredrag. På onsdag den 23/2 kl 14:00 sände vi detta föredrag via Facebook. Denna gång är det ett lokalt föredrag och naturfotografen Janne Nordin, Sollefteå, som med visst bistånd av dataansvarig, berättar och visar sina allra bästa naturbilder från Sollefteå med omnejd. Detta föredrag är producerat av oss och går fortfarande att se. Vilka bilder han har tagit, ett föredrag att titta på.
Länk till föredraget hittar du här https://youtu.be/Vn5E4_gZPoM

30:e mars kl 14:00 – 16:00 Olov Rolandsson om Diabetes
Kände även vår föreläsare, Olov Rolandsson, professor, överläkare vid Umeå Universitetssjukhus, glädjen att åter få mötas, få lyssna till en intressant vetenskaplig föreläsning, få byta åsikter över kaffebordet, när SiS’ ordförande Christer Persson välkomnade honom den 30 mars i Missionskyrkan i Sollefteå? Det blev nämligen en osedvanligt intressant genomgång av var diabetesforskningen står i avseende på diabetes typ 2, eller det vi kallar åldersdiabetes i vardagligt tal.

Diabetes, detta mänsklighetens gissel, är känt ända sedan antiken, där man i texterna anger att de drabbade är framför allt de rika som hade råd att äta mjöl och socker. Att kroppsbyggnad och kosthållning påverkar har vi vetat mycket länge. Men först för 100 år sedan när forskningen hittade insulinet, som produceras i bukspottskörteln, fick vi fram ett medel som förhindrade den totala dödligheten i sjukdomen. Med växande livslängd har sedan diabetes typ 2 tillkommit. För fyrtio år sedan var överlevnaden för de typ2-drabbade cirka tio år, numera betydligt längre.

Även om det finns en stark genetisk faktor, är det tydligt hur våra levnadsvanor avgör vem som drabbas. I Europa har Turkiet högst antal, cirka 15 % av befolkningen, medan Sverige är näst bäst med bara 4,69%! Men på 1930-talet hade vi 2-3 % drabbade, lägst var förekomsten efter första världskrigets mediokra kosthållning! 

Slutsatsen är uppenbar: ät hälsosamt, motionera regelbundet, undvik viktuppgång! Men om du då blir gammal ökar risken med åldern!

11 maj kl 14:00 – 16:00 Kjell Danell om Vilt Jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900.

Föreläsningen den 11 maj i Senioruniversitetet hade rubriken ”Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Föreläsare var professor emeritus Kjell Danell, Umeå

Han inledde med att kort redogöra för vad avvittringen betydde för de människor som levde i Norrland. (avvittring är en process genom vilken enskildas mark skildes från statens i Norrland och Finland). Naturligtvis innebar detta problem då fällor och saxar blev förbjudna. Kronoparker inrättades som starkt påverkade byarna och deras möjlighet till utkomst. Älgjakten begränsades och stammen ökade. Älgarna gav sig på höhässjorna, kornas vinterfoder. Jaktvårdsområden inrättades. 1980 sköts lika många älgar i Sverige som i övriga världen. Kjell Danell konstaterade att avvittringen skedde utan social kompetens och utan samhällsengagemang.  Det var kvinnor och småpojkar som fångade djuren och behandlade skinnen från djuren och svarade för handeln främst till Norge och England. Deras möjlighet till försörjning försvann och de inkomsterna var nödvändiga i en knapp tillvaro. Sameförflyttningar var vanligt under denna period och det var kronjägmästarna som avgjorde vilka som skulle flytta och vart.

En reflektion som infinner sig är att det bara är hundra år sedan som detta övervåld inträffade och en demokrati sakta började växa fram.

Dagens värd var Christer Persson
Referat: Eva Engblom

18 maj kl 14:00 – 16:00 Lennart Elfgren om Broar över Ångermanälven

Den 18 maj hade SiS nöjet att lyssna till Seniorprofessorn i Byggkonstruktion vid Luleå Tekniska Universitet, Lennart Elfgren, som höll en livfull, elegant illustrerad föreläsning om Broar över Ångermanälven. Våra förfäder hade det inte lätt när de skulle över älven: färjor var enda lösningen under alla tider fram till 1888, då den första riktiga bron byggdes i Sollefteå. Samtidigt byggdes också en första järnvägsbro i Forsmo.

Av broar finns i grunden tre sorter: balk-, valv- och hängbro. Valvbroar kunde redan romarna bygga. I Nîmes i sydfrankrike finns ännu den fantastiska akvedukten Pont du Gard till exempel. Hur lång en bro kan bli, beror förstås på hållfastheten. De tidigaste byggmaterialen trä och sten var för veka, det var först när järn- och stålhanteringen utvecklats som vi kom igång på allvar med långa broar. Sandöbron, som rasade under byggnationen den 31 augusti 1939, hade vid färdigställandet 1943 världens längsta brospann på 264 meter. Höga Kustenbron var vid invigningen 1997 Sveriges högsta byggnadsverk och har Sveriges längsta brospann på 1210 meter.

Broar i framtiden kommer att kunna byggas högre och längre med nya lättare material, och därmed också få längre livslängd. Vi måste tänka långsiktigt och satsa på hållbar utveckling!

Dagens värd var Per Fahlén
Referat: Hervor Sjödin

1:a juni 2022 Glenn Sandström om ”Från stora till små familjer”

Onsdagen den 1 juni välkomnade Senioruniversitet i Sollefteå docent Glenn Sandström från Umeå Universitet till vårens sista föreläsning. Glenn Sandström gick igenom forskningsläget inom sitt specialområde demografi under rubriken ”Från stora till små familjer – Den demografiska transitionen i Sverige och världen”. Han lyckades snabbt fånga åhörarnas intresse; frågorna blev många och svaren kom snabbt och klargörande.

Demografi behandlar orsaker till och konsekvenser av förändringar i befolkningens sammansättning och intresserar såväl medicinare som sociologer och historiker. Globalt har jordens befolkning ökat från 2,5 miljarder på 1950-talet till dagens 7,9 miljarder och förväntas öka till 10-15 miljarder runt 2100. Ett något överraskande faktum är att alla världsdelar utom Afrika är på väg att bryta sin befolkningsökning. Europa och Asien kommer att kraftigt minska sina befolkningar till 2100 (borträknat migrationen) medan Afrikas befolkning beräknas öka från 1,3 miljarder till 4,4 miljarder, vilket emellertid förutsätter att samma transition sker i Afrika som skett i Europa.

Transitionen är ett intressant fenomen och Sandström gick igenom detta på ett mycket pedagogiskt och klargörande sätt. Det kan beskrivas med 4 faser, där man 1) utgår från en situation med höga födelse- och dödstal, 2) genom samhälleliga förändringar får snabbt fallande dödstal (men fortsatt hög nativitet), 3) fortsatt långsamt fallande dödstal och fallande födelsetal fram till I-landssituationen 4) med både låga födelsetal och dödstal. Transitionen har möjliggjorts genom medicinsk och teknisk utveckling samt samhällsförändringar. I Sverige sammanfattas detta med att ”vaccin, potatis och fred gav en minskad dödlighet”. En intressant aspekt är att för några hundra år sedan var dödligheten 4 gånger högre i städer än på landsbygden (smutsigt vatten) och att graden av amning haft stor betydelse för barns överlevnad.

Synen på barn har drastiskt förändrats av transitionen. Inom jordbrukssamhället betraktades barn som en resurs; de var både arbetskraft och pensionsförsäkring. I vårt industri- och tjänstesamhälle är barn en utgift; hur många har vi råd med? Vi satsar stort både emotionellt och ekonomiskt på varje barn. Viktiga faktorer för att antalet barn/kvinna sjunker är jämställdhet mellan män och kvinnor samt kvinnors ökade utbildningsnivå. Att hinna med både utbildning och en karriärstart innan man bildar familj minskar möjligheten och intresset för att föda många barn. Länder med hög ekonomisk utveckling och låg jämställdhet, som Japan och södra Europa, utmärker sig genom extremt låga födelsetal och åldrande befolkningar.

Sammanfattningsvis en mycket intressant och givande föreläsning. Dagens värd var Berndt Lindström, som sedvanligt avtackade föreläsaren med en virtuell blombukett ackompanjerad av en mycket varm applåd från åhörarna.

Dagens värd Bernt Lindström
Referat: Per Fahlén

28e september 2022 Lennart Bengtsson ”Vad händer med klimatet?”

Onsdagen den 28 september föreläste en av Sveriges mest meriterade klimatforskare, professorn i dynamisk meteorologi Lennart Bengtsson, vid Senioruniversitet i Sollefteå. Under rubriken ”Vad händer med klimatet” bjöds en intresserad skara åhörare på en spännande resa genom klimatfrågans problemställningar. Bengtsson gick igenom hur jordens klimat varierar, vilka faktorer som påverkar klimatet och i synnerhet effekten av s.k. växthusgaser. Vattenånga dominerar medan koldioxid svarar för en mindre del.

Bengtsson betonade de stora lokala och tidsmässiga variationerna för instrålningen till jorden och hur detta skapar stora energiflöden mellan områden med överskott och områden med underskott av energi. Temperaturskillnaderna ger upphov till luft- och vattenflöden och särskilt viktig är den tillhörande transporten av vattenånga. Förångning kyler varma områden och den åtföljande nederbörden tillför stora mängder värme i andra delar. Bengtsson illustrerade detta med detaljerade beräkningar för området norra Skandinavien; sommartemperaturen påverkas måttligt medan skidsäsongen blir kortare.

Ett stående inslag i nyhetsrapporteringen är förekomsten av extremväder men har vädret verkligen blivit mer extremt? Lennart Bengtsson redovisade att utomtropiska stormar troligen försvagas, att tropiska stormar sannolikt blir färre men mer intensiva, att mer extrem nederbörd är trolig och att torka kan bli ett problem på mellanbreddgraderna. Däremot har öknarna minskat. Havet stiger oförändrat i jämn takt med ca 3 mm/år beroende av geografiskt läge. I Sverige sjunker havet (landhöjning) och lär så göra i många hundra år framöver så att bygga vallar som skydd mot ökande havsnivåer borde ha låg prioritet. På en fråga från publiken om vi ska oroa oss för att golfströmmen kan försvinna blev svaret ett entydigt nej; bara om någon avlägsnar Amerika.

Som avslutning diskuterade Bengtsson lösningar för jordens energiförsörjning i avsaknad av fossila bränslen. Han konstaterade att sol, vind och biomassa kräver enorma ytor och materialmängder. Kommer dessa att finnas tillgängliga, speciellt med beaktande av en ökande befolkning? Det enda alternativ i dagsläget som kan erbjuda ett långsiktigt hållbart alternativ verkar vara kärnkraft.

Dagens värd var Per Fahlén och han skrev också referatet

19 oktober 2022 SIS jubileumsföreläsning K G Karlsson
Är vi ensamma i universum?

Den 19:e oktober höll Senioruniversitet i Sollefteå sin jubileumsföreläsning för att fira 10 år av föreläsningsverksamhet. KG Karlsson, astronom och författare samt tidigare professor i fysikens didaktik vid Mittuniversitetet, föreläste under rubriken ”Är vi ensamma i universum?” I Missionskyrkan var vi emellertid inte ensamma! En intresserad skara åhörare lyssnade fascinerat på Karlssons pedagogiska berättelse om universum och lokalen omvandlades snabbt till en delmodell av detta universum. Med hjälp av snören och klot illustrerade han rymdens ofantliga avstånd och hur svårt det är för oss att med våra begränsade referensramar förstå dessa avstånd i tid och rum. Åhörarna togs med på en resa, som började i antiken och sedan följde ”den sökande människans” gradvist förbättrade kunskaper om kosmos.

Vår nutida bild av universum omfattar ett ”närområde” där en stjärna, solen, omkretsas av ett antal planeter. Denna stjärna är bara en av ca 200 miljarder stjärnor i vår galax Vintergatan. Längre bort finns hundratals miljarder galaxer; universum är obegripligt stort och obegripligt gammalt! Men stjärnorna finns inte för evigt. De föds och de dör i ett kosmiskt kretslopp där även våra grundämnen bildas, förenas och sprids. Vår nuvarande erfarenhet indikerar att en beboelig himlakropp måste vara på lagom avstånd från en stjärna, så att den kan innehålla flytande vatten, behålla en atmosfär och möjliggöra skapandet av stora och stabila molekyler. Jorden är ett exempel men det finns sannolikt 40 miljarder beboeliga planeter bara i vår egen galax.

Föreläsningen avslutades med en intensiv frågestund och där ställdes bland annat den återkommande frågan om universum någonstans tar slut. Svaret blev att universum är ändligt men obegränsat (rumtiden är obegränsad). Sugande på den karamellen tog sig menigheten ut i den mera tydligt avgränsade Sollefteå kommun.

Dagens värd var Christer Persson och Per Fahlén svarade för referatet.

SiS föreläsning 2022-11-16 Annika Nordlund
Människan i klimatekvationen

Onsdagen den 16/11 samlade sig publiken för en föreläsning med Annika Nordlund. Föreläsningen handlade både om klimatfaktorer och de psykologiska faktorer som styr människans val i sådana frågor. Annika Nordlund är lektor, docent, samt prefekt vid Institutionen för psykologi vid Umeå Universitet. Annikas forskningsintresse ligger inom miljö- och socialpsykologi och handlar om de psykologiska faktorer som påverkar olika typer av miljörelaterat beteende samt hur olika åtgärder för att förändra beteende uppfattas och får genomslag

Inledningsvis redovisade Annika Country Overshoot day för Sverige, den dag som vi förbrukat årets resurser, vilket skedde den 3 april. Efter den 3 april så förbrukar vi alltså någon annans resurser. Under pandemin klarade vi oss lite längre då vi reste mindre men nu är det tillbaka till en sämre utveckling. Pratar man koldioxidutsläpp så ligger en medelfamilj i Sverige på ca 9 ton/år men behöver ner på 4 ton/år för att klara målen.

Hur gör man då för att uppnå sparmålen. Många faktorer styr vår förmåga att förändra våra val. En stark vana blockerar vår vilja till förändringar. Exempelvis så är vår vana att ta bilen särskilt svår att förändra. Här måste det också finnas alternativ, exempelvis saknas tunnelbana i Sollefteå så bilen är många gånger enda alternativet.
Man kan tvinga folk till förändring, exempelvis genom lagar och straff. Effektivast och långsiktigast är dock att styra med belöningar, exempelvis bonus/subventioner. Samhällets normer om vad som är bra/dåligt har också en stor inverkan på de val vi gör.
Beteendevetenskap är därför ett viktigt redskap för att få till en förändring.

Annika avslutade föreläsningen med att påpeka att det finns hopp, om vi alla gör vår lilla del av förändringen så fixar vi det.

Dagens värd var Barbro Fröst och referatet skrevs av Stefan Ohlsson

SiS föreläsning 2022-12-07 Ingegerd Hildingsson
Barnmorska hela vägen

Ingegerd Hildingsson, barnmorska och professor vid Uppsala Universitet, numera boende i Härnösand, föreläste den 7 december om Projektet Barnmorska hela vägen. Ingegerd Hildingsson, själv mor redan i 19-årsåldern, utbildade sig till barnmorska, gick vidare, forskade och 2003 disputerade hon på en avhandling om mödrahälsa och förlossningsvård. Hennes forskning har medfört många kontakter i ett världsomspännande nätverk, bland annat med Australien, där en av hennes doktorander också blivit parlamentsledamot! Nu fortsätter hon att skriva, bland annat boken ’Vårdmodeller med barnmorskekontinuitet’ (Vulkan 2022).

Förlossningsvården är numera högteknologisk. Centralisering och stordrift har medfört stängning av mindre enheter. Ingegerd Hildingsson har forskat om barnmorskekontinuitet. Modellen: en sammanhållen vårdkedja, före under och efter förlossningen har många fördelar. Kontinuiteten är viktig för såväl förstföderskor som kvinnor med förlossningsrädsla. Sollefteå var först ute med projektet 2017. Projektet är ett samarbete mellan regionen, Mittuniversitetet och Uppsala Universitet. Det blev utmanande att starta i sorg och ilska, efter den smärtsamma BB-nedläggningen, men också lättnad att få fortsätta och vara med om att få utveckla något nytt.

Dagens värd var Monica Dahlin och referatet skrevs av Hervor Sjödin