18:e januari 2023 kl 14, Michael Hardt ”Kulturens DNA”
Den 18 januari var det dags. Årets första föreläsning. Massor av åhörare. Inte att undra på. Dagens föreläsare var Michael Hardt, Runeåberg, uppvuxen i Tyskland, verksam bland annat i Frankrike, professor i design och konstnär.
Rubriken löd: Kulturens DNA – En blick in i framtiden. All mänsklig verksamhet relaterar till framtiden. Tyvärr saknar vi i stort sett forskning om framtiden. Första delen av föreläsningen handlade om teori och visade på hur många som för länge sedan tänkt framåt, som den ryske ekonomen Nikolaj Kondratjev, som visade på regelbundenheten i ekonomisk utveckling, hur ekonomier följer 50-60 år långa cykler, och som vi nu kan se, hade ofattbart mycket rätt!
Andra avdelningen ägnades visionerna. Michael Hardt funderar på hur hans nyfödda barnbarns värld kommer att se ut år 2100. Vi har redan så mycket kunskap. Vad vår unga klimataktivist Greta Thunberg nu lyckats meddela världen, har vi faktiskt känt till i mer än femtio år, utan att vidta åtgärder! Vi fruktar problem i stället för att visa lösningar. Det har alltid funnits människor som tänkt utanför boxen. Till exempel uppfann en kvinna, Ada Lovelace programvaran för datorer redan 1837. Vannevar Bush publicerade 1945 As we may think, där han presenterade en uppfinning ”Memex”, som mer eller mindre förutspår hela vår datoriserade, IT-styrda, world-wide-webb-värld. Porsche byggde en vacker elbil år 1900 som en utveckling av den gamla vackra hästvagnen, och så vidare… Det har med andra ord alltid funnits kloka människor som förstått sin samtid och sett vart utvecklingen är på väg. Vi kan så mycket mer! Nu är vi på botten av en av utvecklingens cykler, nu går det uppåt igen. Framtiden blir bättre än vi tror!
Dagens värd och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från medlemsföredraget den 22/2 2023 ”Älgvandringen”
Den 22 februari hade medlemmarna i SiS privilegiet att få lyssna till Johan Erdhag och Stefan Edlund, männen bakom SvT Umeås kolossala framgång, Den Stora Älgvandringen, som började sändas 2019 och den 28 mars ska börja sändas för femte säsongen! Vi fick se Anders Lundin intervjua Irene Hägglund i Kullberg, Junsele, som gjort iakttagelser av älgarnas vandringar, som hon observerat från sitt vardagsrumsfönster och fört statistik över i åratal. Älgarna har vandrat denna samma väg i tusentals år. När man ser de otaliga älgarna bland hällristningarna i Näsåker, inser man också hur viktiga älgarna alltid varit för oss människor. Men älgarna har ibland inte funnits här på grund av klimatet eller på grund av för mycket jakt. Ändå återupptar nya generationer älgar samma vandringstradition! Älgvandringen är det ultimata naturprogrammet. Ingen musik, inget prat stör tystnaden. Men andra djur dyker upp, inte minst den numera världsberömda renen, som nyfiket hoppar upp mot kameran och till slut lyckas slicka linsen. Tranor dansar trånsjukt, orrar spelar, rävar slinker förbi, järvar, ja, till och med en björn har dykt upp. Tekniken är ett makalöst bygge med ett 30-tal kameror och flera mil med kablar som snillrikt dolts för att inte störa djuren och i kontrollrummet kan man vrida kamerorna 180 grader, zooma in och ut. Herrarna tog hem Umeå TVs första Kristallenpris någonsin! I kategorin Årets nyskapande/förnyare. Så välförtjänt!
Dagens värd var Eva Engblom och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från föreläsningen med Per Strömberg 2023-03-01
Den 1 mars kom ännu en Sollefteåson, Per Strömberg, till Senioruniversitetet. Per Strömberg disputerade 2007 i Konstvetenskap på avhandlingen Upplevelseindustrins turistmiljöer vid Uppsala universitet. Sedan tolv år är han professor i Norge i ämnena turism och besöksindustri. Ämnet för dagen var: Återbruk av det industriella kulturarvet i kulturarvsindustrin.
Tänk, så många byggnader, industrier, installationer av otaliga slag vi människor har byggt, nyttjat och sedan övergivit under historiens gång! Överallt finns de, i storstäder likaväl som på landsbygden. Globaliseringen, teknikutvecklingen, politiken har gjort dem överflödiga för sina ursprungliga syften. Vilka värden är förbundna med återbruket av dem? Andy Warhol, angav tonen, när han redan 1965 lät ta en bild av sig i sin ”Silver Factory” i New York. Per gav många exempel på framgångsrika återbruk: Dalhalla, konsertscenen i det gamla kalkbrottet i Rättvik, Furillen, industriområdet på Gotland, som blev ett estetiskt designhotell och sågverket i Marieberg, Bjärtrå, som numera hyser världsberömda High Coast Whiskey. Rätt återbrukade kan våra uttjänta byggnader både bli turistmagneter, lönsamma företag och vaggor för kreativitet och nytänkande. Det bästa sättet att bevara gamla byggnader är att återanvända dem!
Dagens värd var Per Fahlén och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från föreläsning 2023-03-23 med Fanny Holm
Den 22 mars kom Fanny Holm, Jur. Dr., universitetslektor i Umeå. Folkrätten och ansvaret för internationella brott var ämnet. Hon har forskat i det rättsliga utrymmet för stater att åtala individer för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och att möjliggöra gottgörelseprocesser för offren. Redan som 18-årig praktikant vid Amnesty Internationals huvudkontor i London var hon med om att försöka få den forne diktatorn Augusto Pinochet åtalad för tortyr som skett under hans tid vid makten i Argentina. Lite senare fick hon praktisera vid krigsförbrytartribunalen efter Jugoslaviens sönderfall. Fanny Holm visste vad hon talade om. Hon ställde ett antal frågor och lyckades också besvara dem på den knappa tid som stod till buds.
Vad är folkrätt? Vad är internationell straffrätt? Vem kan dömas? Hur kan offren få upprättelse? Vilka utmaningar har det internationella samfundet när det gäller att utkräva ansvar för internationella brott, t.ex. i Ukraina? Vilken roll kan Sverige spela? Vi fick klart och tydligt veta svårigheterna med internationella överenskommelser, utlämningar och dylikt, FNs problem med veto-regeln i Säkerhetsrådet, ICC-domstolens problem med jurisdiktion.
Angeläget ärende, angelägen kunskap, sammanfattade Christer Persson henne vid avtackningen.
Dagens värd var Christer Persson och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från föreläsning 2023-04-19 med Åsa Bergenheim
Den 19 april gästades vi av Åsa Bergenheim, professor emerita i idé- och lärdomshistoria, vid Umeå Universitet. Ämnet: Den liderliga häxan. Häxhammaren och de svenska häxprocesserna. Föreläsningen lockade hela 58 åhörare.
Häxhistorien slutar aldrig att fascinera och skrämma. Vi har den ju så nära inpå oss, med Bålberget i Torsåker. Idéerna om häxor och deras samröre med djävulen uppstod nere i Europa, långt innan de nådde oss i Sverige. Häxhistorien börjar på 1100-talet. 1486 kom Malleus Maleficarum, Häxhammaren, en veritabel handbok i häxjakt. Den skrevs av två dominikanermunkar, Heinrich Instititorus Kramer och Jacob Sprenger, storinkvisitor och ett stort namn vid universitetet i Köln. Påven Innocentius VIII hade redan sanktionerat häxförföljelserna och uppmanat inkvisitionen att gå hårt fram, vilket den gjorde med bland annat anonyma anklagelser och tortyr. Intressant att se är hur den kvinnliga sexualiteten och bolandet med djävulen står i centrum för anklagelserna. 1632 kommer en svensk uppföljare, Magia Incantatrix, av en kyrkoherde Prytz, som varit inblandad i flera häxprocesser. 1492-1704 avrättades ca 400 personer, de allra flesta kvinnor, pga trolldomsanklagelser. 1676 kom vändpunkten. Barnen, som pekat ut häxorna, fick ibland plikta med sina liv. Ansvar av de dömande instanserna utkrävdes inte.
Dagens värd var Eva Engblom och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från föreläsning 2023-09-13 med Helen Olsson
Senioruniversitet i Sollefteå började höstterminen med en föreläsning av fil.dr. Helen Olsson från Holm, Björkåbruk.
Rubriken för föreläsningen var ”Från tystnad till erkännande – om myndigheters arbete med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck”
Olsson började med att berätta om sin forskning och de utmaningar som finns i att söka forskningsmedel, tex. den konkurrens som finns kring medlen.
Därefter backade hon bandet och gjorde tillbakablickar på hur samhället tidigare betraktat det familjebaserade våldet. På 1980-talet fanns inte begreppet våld i nära relationer, istället benämndes det som FAMILJEBRÅK eller PASSIONSVÅLD. En global kvinnofridsrörelse har tillsammans med WHO och FN påverkat länders syn på barn- och kvinnofrid. Det har varit tydligt att lagstiftning har saknats för de som varit utsatta för våld i nära relationer.
För att våld i nära relationer skall beaktas och uppmärksammas har det visat sig att det behövde lagstiftas och att göra våldet till en brottslig handling. Från att det inte funnits någon lag som skyddat våldsutsatta så har det i Sverige stiftats över 30 nya lagar och/eller –lagändringar. Detta är ansträngningar som har gjorts under de senaste 20 åren. Tex. förbjöds barnäktenskap år 2014, ett nytt barnfridsbrott infördes år 2021 och hedersrelaterat våld blev brottsligt år 2022. Olsson anför att trots att många länder nu arbetar mot jämställdhet mellan kön och försök att minska våld i nära relationer så finns starka motkrafter, tex. förtrycket mot kvinnor i Iran och Afghanistan och abortförbud i USA och
Polen.
Under föreläsningen redogör Olsson för begreppet; Mäns våld mot kvinnor som omfattas av pornografi, människohandel, barn- och kvinnofridsbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Likaså begreppet våld i nära relationer som är ett mer könsneutralt begrepp, detta eftersom även kvinnor kan vara våldsutövare. Det framgår att förändringsarbetet går långsamt, men ambitionen från regeringen är att våldet skall klassas som ett samhällsproblem och därmed minska på de stora samhällskostnaderna som blir följden.
Olsson redogör för barns närvaro i våldssituationer. Myndigheter måste numera skydda barn med utgångspunkt från direktiv i Barnkonventionen. Vidare framgår att försäkringskassan beräknar att ca 11.000 sjukskrivna kvinnor också samtidigt lever i en våldsam relation. Olsson berättar också att ca 210.000 barn idag beräknas leva med våld i hemmet. Hon hänvisar också till en BRÅ rapport där det framgår att anmälningarna om misshandel mot kvinnor begått av en partner – ökade med 72% under året 2020.
Under föreläsningen berättar Olsson att barn som lever i familjer där våld förekommer kan vara multiutsatta. Det kan innebära att de samtidigt som de lever med våld kan ha en funktionsnedsättning, föräldrarna kan ha en missbruksproblematik, de kan vara utsatta för försummelse och sexuella övergrepp. Konsekvenserna blir stora hälsoproblem, olyckor och skador, skolsvårigheter och utanförskap.
Enligt de flesta socialsekreterare så utförs majoriteten av våld i nära relationer av etniska svenska män, därutöver arbetar också socialtjänsten med hedersrelaterat våld och förtryck. Det var en föreläsning som berörde ett komplicerat och svårt ämne. Det märktes på de många frågorna som ställdes av åhörarna.
Slutligen säger Olsson när hon gör tillbakablickar på området (hon började arbeta som socialsekreterare i mitten av 1980-talet) att en hel del positivt har hänt, både när det gäller samhälleliga normer och värderingar kring våldet och den numera tydliga lagstiftningen. Den gör det lättare både för yrkesverksamma att hantera våldet som för de utsatta som behöver skyddas från våldet.
Dagens värd var Stefan Ohlsson och referatskrivare Eva Engblom och Helen Olsson
Referat från föreläsning 2023-10-18 med Göran Ericsson
Den 18 oktober hade SiS celebert besök av Rektorn för Folkuniversitetet i de nordliga länen Martin Höög. Han inledde dagens program, med en kort information om Folkuniversitetets viktiga verksamhet.
Dagens föreläsare var Professor Göran Ericsson, Umeå, dekan vid SLU (Sveriges Lantbruks-Universitet), ansvarig för all skogshantering i Sverige men med vetenskaplig profession: Viltforskning, en minst sagt vidunderlig nisch att verka i, visade det sig.
Vi började vår vetenskapliga resa 1828, då man beslutade om en hållbar förvaltning av naturresurser för Sverige, alltså, på Karl XIV Johans tid! Sedan dess har det hänt en del kan man säga.
Numera har SLU skogliga utbildningar i Umeå, Skinnskatteberg, Uppsala och Alnarp. Uppdraget är att stödja Sveriges förmåga att ta vara på sina naturresurser. Det underbara är att på dessa snart 200 år har vilda däggdjur och fåglar ökat i antal, gått från sällsynta till vanliga! Det gäller till exempel Brunbjörn (Ursus arctos), som idag finns i hela landet och har mångdubblats de senaste 50 åren. Älg (Alces alces) är ett annat exempel. Jakt och viltvård har räddat älgen. Linné såg aldrig en älg! Rådjur (Capreolus capreolus) fanns bara i Skåne, men påträffas nu ända uppe i Kiruna. Dessutom, fick vi lära oss, är en älg eller ett rådjur i Kiruna nästan dubbelt så stora som sina släktingar i södra Sverige. Även kronhjort och dovhjort, som tidigare var kungliga villebråd, ökar. Problembarnet måste väl sägas vara vildsvinet (Sus scrofa), som utrotades för 600 år sedan, men som vi numera har diverse problem med. Vi skjuter dubbelt så många vildsvin som älgar!
En underbar lyckträff ur SLUs synvinkel, råkade SvTs sändning Den stora älgvandringen bli. Genom att medverka vid denna produktion (det roligaste han gjort i sitt liv) har Göran Ericsson nått ut på ett högst oväntat, personligt, kostnadsfritt sätt till nya grupper av människor i alla åldrar och fått nya relationer, som aldrig förr. Via inte bara TV och radio utan även genom Youtube, snapchat, facebook, instagram kommunicerar SLU nu ut sitt budskap på ett alldeles självklart sätt. Här sänds livesändning med rovdjurstema, Naturen, älgarna och vi, man har en egen kampanjsida: slu.se/alg, utbildningsmaterial för skolor är under utarbetande. Virtuella promenader ersätter vanliga.
Nästa träff blir en medlemsträff den 8/11 då Monica Sellin berättar om Rosa Bussarna i Sydamerika. Nästa offentliga föreläsning blir den 22/11 med Christine Godtman-Kling med rubrik ”Äldre, Hälsa och Utemiljöns påverkan”.
Dagens värd och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från medlemsaktivitet/föredrag med Monica Sellin 2023-11-08
Den 8 november var det medlemsträff i SiS. Monica Sellin, narkossjuksköterska och världsresenär, berättade livfullt om en annorlunda resa i Sydamerika med De Rosa Bussarna, där hon, på 58 dagar reste 6600 kilometer genom sex länder: Ecuador-Brasilien. Resenärerna, 40 personer i åldrarna 19-75 år, kände sig som en enda stor familj, hjälptes åt med matlagning, övernattning, tvätt och andra praktiska nödvändigheter.
De Rosa Bussarna är ett svenskt reseföretag, grundat 1972 av entusiasten Anders Eriksson, Njurunda. Det har från en blygsam start växt till ett stort reseföretag med resor i 120 länder.
Bussarna var svenskregistrerade och inredda för självhushåll och övernattning, vilket innebar att man måste ha minsta möjliga packning: en sovsäck, tallrikar, glas, bestick, kläder fick tillsammans väga 20 kilo! I bussarna var hälften av stolarna borttagna, det frigjorda utrymmet fiffigt ordnat för instuvning av allt det nödvändiga som resenärerna medförde. Övernattning skedde delvis på taket på bussarna! Inga toaletter, men det fanns ju (oftast) buskar att gömma sig bakom, när bussarna stannade för mat- och kisspaus.
Ecuadors huvudstad Quito, som ligger på 2550 meters höjd bjöd på en linbana som förde upp till 4000 meter. Monica visade massor av foton från resan: Perus huvudstad Lima, där moderna skyskrapor kontrasterade mot Favelan, kåkstaden för de allra fattigaste, båtuflykter med sällskapssjuka sjölejon och vackra pingviner, Machu Picchu, den fantastiska förcolombianska bergsstaden i Peru, Titicacasjön på 3812 m höjd, världens högst belägna sjö, med samhällen byggda av vass på sjön, Bolivias huvudstad La Paz med Häxmarknad mitt i stan, Salar de Uyuni, världens största saltöken, Iguazúfallen, på gränsen mellan Brasilien och Argentina: 160-260 vattenfall med ett genomsnittligt vattenflöde på1 500 kubikmeter/sekund, och Kristusstatyn i Rio de Janeiro, med en armbredd av 50 meter!
Dagens värd var Margaretha Eriksson och referatskrivare var Hervor Sjödin
Referat från föreläsning med Jan Samuelsson 2023-12-06
Denna kyliga onsdag i december hade vi professor Jan Samuelsson som föreläsare hos Senioruniversitetet. Föreläsningen handlade om hans 30-års projekt, att skriva en biografi om Pontus de la Gardie.
Inledningsvis visade Jan lite på de svårigheter och bedömningar man behöver göra när man tar fram en biografi över någon. Börjar man vid födelsen och går framåt eller väljer man ut några vändpunkter som utgångspunkt. Hur speglar man personen mot samhällets övriga utveckling ? Svårighet att hitta källmaterial kan också vara en svårighet. Jan har inte bestämt sig än hur boken skall börja men vi får läsa boken när den kommer.
Pontus de la Gardie börjar sin svenska liv 1566 när Sverige erövrar Varberg från danskarna. Pontus är då legoknekt i dansk tjänst och blir krigsfånge. Han byter dock sida och tar genast tjänst hos svenskarna. Innan Varberg har Pontus fötts i södra Frankrike, Languedoc, ca 1520 och troligen växt upp i ett kloster för han var en bildad man. Han blev sedan legosoldat, vilket var en vanlig karriärväg på den tiden, i Italien sedan Skottland och slutligen i Danmark. I Norden pågick då Nordiska 7 års kriget så det var ett utmärkt tillfälle att söka jobb som legosoldat.
Som ny invandrare i Sverige saknade han ett eget nätverk men det var troligen en fördel. Det här var direkt efter Gustav Vasas död (1560) och i tronföljdsstriderna mellan Erik XIV och Johan III satsade Pontus troligen på rätt vinnare då han 1571 utsågs till friherre. Johan III blev kung 1568, Erik XIV var kung 1560-1568. 1573 utses han till befälhavare i Finland och sedan 1575 till ståthållare i Estland, en framstående befattning. 1576 utses han som kungligt sändebud till den Tyske kejsaren i Prag/Wien och till Påven i Rom. Allt detta innebär att han får det bra ställt ekonomiskt. Slutligen gifter han sig 1580 med Sofia Johansdotter Gyllenhielm, vilken var en erkänd utomäktenskaplig dotter till kung Johan. Han får med henne 3 barn.
Det var dock främst som militär strateg var lyckosam. Vintern 1581 tågade han över finska viken och erövrade Wesenborg från ryssarna. 1583 erövrade han Narva i Estland från ryssarna. 1585 blir han Riksråd.
I november 1585 når Pontus slutet på sin bana. Efter förhandlingar med ryssarna i Narva så kantrar båten på återvägen och Pontus omkommer tillsammans med 18 personer i det kalla vattnet.
En synnerligen intressant livsbana som danat Sverige som det ser ut idag. Släkten de la Gardie finns fortfarande kvar idag som grevlig ätt. Pontus de la Gardies adliga ursprung i Frankrike ifrågasätts dock idag. En del av hans släkt var troligen lokal lantadel men därom råder delade meningar.
Dagens värd och referatskrivare: Stefan Ohlsson