18:e januari 2023 kl 14, Michael Hardt ”Kulturens DNA”

Den 18 januari var det dags. Årets första föreläsning. Massor av åhörare. Inte att undra på. Dagens föreläsare var Michael Hardt, Runeåberg, uppvuxen i Tyskland, verksam bland annat i Frankrike, professor i design och konstnär.

Rubriken löd: Kulturens DNA – En blick in i framtiden. All mänsklig verksamhet relaterar till framtiden. Tyvärr saknar vi i stort sett forskning om framtiden. Första delen av föreläsningen handlade om teori och visade på hur många som för länge sedan tänkt framåt, som den ryske ekonomen Nikolaj Kondratjev, som visade på regelbundenheten i ekonomisk utveckling, hur ekonomier följer 50-60 år långa cykler, och som vi nu kan se, hade ofattbart mycket rätt!

Andra avdelningen ägnades visionerna. Michael Hardt funderar på hur hans nyfödda barnbarns värld kommer att se ut år 2100. Vi har redan så mycket kunskap. Vad vår unga klimataktivist Greta Thunberg nu lyckats meddela världen, har vi faktiskt känt till i mer än femtio år, utan att vidta åtgärder! Vi fruktar problem i stället för att visa lösningar. Det har alltid funnits människor som tänkt utanför boxen. Till exempel uppfann en kvinna, Ada Lovelace programvaran för datorer redan 1837. Vannevar Bush publicerade 1945 As we may think, där han presenterade en uppfinning ”Memex”, som mer eller mindre förutspår hela vår datoriserade, IT-styrda, world-wide-webb-värld. Porsche byggde en vacker elbil år 1900 som en utveckling av den gamla vackra hästvagnen, och så vidare… Det har med andra ord alltid funnits kloka människor som förstått sin samtid och sett vart utvecklingen är på väg. Vi kan så mycket mer! Nu är vi på botten av en av utvecklingens cykler, nu går det uppåt igen.  Framtiden blir bättre än vi tror!

Dagens värd och referatskrivare var Hervor Sjödin

Referat från medlemsföredraget den 22/2 2023 ”Älgvandringen”

Den 22 februari hade medlemmarna i SiS privilegiet att få lyssna till Johan Erdhag och Stefan Edlund, männen bakom SvT Umeås kolossala framgång, Den Stora Älgvandringen, som började sändas 2019 och den 28 mars ska börja sändas för femte säsongen! Vi fick  se Anders Lundin intervjua Irene Hägglund i Kullberg, Junsele, som gjort iakttagelser av älgarnas vandringar, som hon observerat från sitt vardagsrumsfönster och fört statistik över i åratal. Älgarna har vandrat denna samma väg i tusentals år. När man ser de otaliga älgarna bland hällristningarna i Näsåker, inser man också hur viktiga älgarna alltid varit för oss människor. Men älgarna har ibland inte funnits här på grund av klimatet eller på grund av för mycket jakt. Ändå återupptar nya generationer älgar samma vandringstradition! Älgvandringen är det ultimata naturprogrammet. Ingen musik, inget prat stör tystnaden. Men andra djur dyker upp, inte minst den numera världsberömda renen, som nyfiket hoppar upp mot kameran och till slut lyckas slicka linsen. Tranor dansar trånsjukt, orrar spelar, rävar slinker förbi, järvar, ja, till och med en björn har dykt upp. Tekniken är ett makalöst bygge med ett 30-tal kameror och flera mil med kablar som snillrikt dolts för att inte störa djuren och i kontrollrummet kan man vrida kamerorna 180 grader, zooma in och ut. Herrarna tog hem Umeå TVs första Kristallenpris någonsin! I kategorin Årets nyskapande/förnyare. Så välförtjänt!

Dagens värd var Eva Engblom och referatskrivare var Hervor Sjödin

Referat från föreläsningen med Per Strömberg 2023-03-01

Den 1 mars kom ännu en Sollefteåson, Per Strömberg, till Senioruniversitetet. Per Strömberg disputerade 2007 i Konstvetenskap på avhandlingen Upplevelseindustrins turistmiljöer vid Uppsala universitet. Sedan tolv år är han professor i Norge i ämnena turism och besöksindustri. Ämnet för dagen var: Återbruk av det industriella kulturarvet i kulturarvsindustrin.

Tänk, så många byggnader, industrier, installationer av otaliga slag vi människor har byggt, nyttjat och sedan övergivit under historiens gång! Överallt finns de, i storstäder likaväl som på landsbygden. Globaliseringen, teknikutvecklingen, politiken har gjort dem överflödiga för sina ursprungliga syften. Vilka värden är förbundna med återbruket av dem? Andy Warhol, angav tonen, när han redan 1965 lät ta en bild av sig i sin ”Silver Factory” i New York. Per gav många exempel på framgångsrika återbruk: Dalhalla, konsertscenen i det gamla kalkbrottet i Rättvik, Furillen, industriområdet på Gotland, som blev ett estetiskt designhotell och sågverket i Marieberg, Bjärtrå, som numera hyser världsberömda High Coast Whiskey. Rätt återbrukade kan våra uttjänta byggnader både bli turistmagneter, lönsamma företag och vaggor för kreativitet och nytänkande. Det bästa sättet att bevara gamla byggnader är att återanvända dem!

Dagens värd var Per Fahlén och referatskrivare var Hervor Sjödin

Referat från föreläsning 2023-03-23 med Fanny Holm

Den 22 mars kom Fanny Holm, Jur. Dr., universitetslektor i Umeå. Folkrätten och ansvaret för internationella brott var ämnet. Hon har forskat i det rättsliga utrymmet för stater att åtala individer för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och att möjliggöra gottgörelseprocesser för offren. Redan som 18-årig praktikant vid Amnesty Internationals huvudkontor i London var hon med om att försöka få den forne diktatorn Augusto Pinochet åtalad för tortyr som skett under hans tid vid makten i Argentina. Lite senare fick hon praktisera vid krigsförbrytartribunalen efter Jugoslaviens sönderfall. Fanny Holm visste vad hon talade om. Hon ställde ett antal frågor och lyckades också besvara dem på den knappa tid som stod till buds.

Vad är folkrätt? Vad är internationell straffrätt? Vem kan dömas? Hur kan offren få upprättelse? Vilka utmaningar har det internationella samfundet när det gäller att utkräva ansvar för internationella brott, t.ex. i Ukraina? Vilken roll kan Sverige spela? Vi fick klart och tydligt veta svårigheterna med internationella överenskommelser, utlämningar och dylikt, FNs problem med veto-regeln i Säkerhetsrådet, ICC-domstolens problem med jurisdiktion.

Angeläget ärende, angelägen kunskap, sammanfattade Christer Persson henne vid avtackningen.

Dagens värd var Christer Persson och referatskrivare var Hervor Sjödin

Referat från föreläsning 2023-04-19 med Åsa Bergenheim

Den 19 april gästades vi av Åsa Bergenheim, professor emerita i idé- och lärdomshistoria, vid Umeå Universitet. Ämnet: Den liderliga häxan. Häxhammaren och de svenska häxprocesserna. Föreläsningen lockade hela 58 åhörare.

Häxhistorien slutar aldrig att fascinera och skrämma. Vi har den ju så nära inpå oss, med Bålberget i Torsåker. Idéerna om häxor och deras samröre med djävulen uppstod nere i Europa, långt innan de nådde oss i Sverige. Häxhistorien börjar på 1100-talet. 1486 kom Malleus Maleficarum, Häxhammaren, en veritabel handbok i häxjakt.  Den skrevs av två dominikanermunkar, Heinrich Instititorus Kramer och Jacob Sprenger, storinkvisitor och ett stort namn vid universitetet i Köln. Påven Innocentius VIII hade redan sanktionerat häxförföljelserna och uppmanat inkvisitionen att gå hårt fram, vilket den gjorde med bland annat anonyma anklagelser och tortyr. Intressant att se är hur den kvinnliga sexualiteten och bolandet med djävulen står i centrum för anklagelserna. 1632 kommer en svensk uppföljare, Magia Incantatrix, av en kyrkoherde Prytz, som varit inblandad i flera häxprocesser. 1492-1704 avrättades ca 400 personer, de allra flesta kvinnor, pga trolldomsanklagelser. 1676 kom vändpunkten. Barnen, som pekat ut häxorna, fick ibland plikta med sina liv. Ansvar av de dömande instanserna utkrävdes inte.

Dagens värd var Eva Engblom och referatskrivare var Hervor Sjödin