2026-01-28 Referat föreläsning av Ann Catrine Edlund, om vykort

Denna kyliga onsdag (-25) hälsade Bertil Sundqvist dagens föredragshållare, Professor Ann-Catrine Edlund, välkommen till Hullsta Gård och Sollefteå. Missionskyrkan är under ombyggnad så Senioruniversitetet håller till på Hullsta Gård under våren.

Catrine började med att visa ett gammalt vykort från Sollefteå med den gamla bron i mitten. Gamla vykort får man i huvudsak från privata samlare. Det finns en portal där man kan se digitaliserade vykort www.miun.se/brevkortsalbum . Vykorten kallades för brevkort från början och visade inte bara vyer från platser utan kunde också vara vackra bilder.
Fram till 1905 fick man bara skriva på framsidan av brevkortet. Framsidan hade därför ofta några smala vita fält att skriva på. Baksidan var helt reserverad för posten, adress mm. Turistvykort var ovanliga från början av 1900 talet. Man sparade många gånger de brevkort man fick i fina album. Brevkorten köptes ofta på postorder och dessa visade då inte vyer från avsändarens ort utan kunde bara vara en vacker bild av en helt annan plats. Mottagaren fick då se en ny vy och avsändaren väntade då sig att få en vy tillbaka. ”Vy väntas” skrev man ofta på kortet för att betona att man ville ha svar. Brevkorten är alltså inte som det vi menar med vykort. Brevkorten blev väldigt populära och fick stor omfattning redan första året med ca 3.000.000 försändelser
Brevkorten visade ökända platser för mottagarna och vidgade därmed vyerna för mottagarna. Platser som man aldrig hade sett själv.
Ann-Catrine visade ett brevkort med en gammal bild på T3 med hästar och byggnader som några i publiken hjälpte till att tolka. Brevkorten användes också för namnsdagsfiranden. Almanackan gjordes om så att man fick in 170 nya namn som gjorde att namnsdagsfirande blev populärt. Färdiga verser för att köpa för att skriva på brevkorten. Alla typer av hälsningar förekommer, inte bara namnsdagshälsningar, vilket förklaras av den stora popularitet som brevkorten fått. Brevkorten var också betydligt billigare att skicka än brev. Portot kostade 5 öre för brevkort och 10 öre för brev. Vykorten kom också fram på en dag vilket också gjorde att det var ett snabbt sätt att skicka information fram och åter.
En sorts selfies fanns också och man skickade då bilder på sig själv eller sitt hus. Dating med brevkort gjordes också. I annonser i dagstidningar eftersökte man brevkortsmottagare för framtida kontakt. Ett intensivt skickande av brevkort mellan parterna kunde sedan ta sin början. En slags datingapp anno 1900.
Brevkorten användes även i viss mån för politisk annonsering, ex första maj kort och kvinnlig rösträtt. Även humoristiska brevkort fanns att köpa.
Man skrev på svenska. I början av 1900 talet fanns inte rikssvenska utan det talade språket innehöll mycket dialekt men det skrivna ordet var rikssvenska. Folkskolan startade i slutet av 1800 talet så skrivkonsten började spridas och där lärde man sig att skriva på svenska.
Sammanfattningsvis så gav föreläsningen en okänd och intressant bild av företeelsen gamla brevkort. Helt klart det tidiga 1900 talets sociala medel 100 år före facebook. Människorna fick tillgång till en gemensam bildvärld genom brevkorten. Man fick också träna på att skriva på den svenska man lärt sig i skolan.
Bertil Sundqvist tackade Ann-Catrine med en digital blomma och hälsade deltagarna välkomna redan den 11/2 då vi har Jan Bertoft som talare som lär oss hur man undviker köpfällorna.

Referatskrivare: Stefan Ohlsson

2026-02-11 Referat Jan Bertoft om ”fulsälj” och köpfällor

Senioruniversitetet i Sollefteå gästades av Jan Bertoft generalsekreterare för Sveriges konsumenter, journalist och tidigare chefredaktör för Råd och Rön.
Hans mycket intressanta föreläsning baserade sig på hans nyutkomna bok ”Riggat! Så undviker du köpfällorna”.

För att undvika köpfällorna och inte luras av företagens utstuderade knep, måste vi som konsumenter vara kunniga och medvetna. Bertoft beskrev olika exempel företagen använder sig av när de ”lurar på oss” olika produkter och intressant var att höra om deras noggranna användning av vissa ord och uttryck som direkt talar till oss. Exempel på ord som ofta förekommer i annonser och säljknep är: Upplevelse, familj medlem, bäst, billigast, hemlagat äkta o.s.v. Vi är ständigt utsatta för olika typer av reklampåverkan.

Vem kan vi lita på? Enligt Bertoft måste vi vara mycket uppmärksamma när vi använder oss av internet för köp av olika saker eftersom bedrägerierna ökar alltmer där. Vilseledande webbdesign är vanligt. Ofta kan en fin hemsida där företaget ser mycket seriöst ut helt enkelt vara en bluff. Är du säker på att kläderna verkligen kommer från det företag som står i annonsen? Kan du kontakta dem? Hur i så fall? Finns recensioner av varan? Var kritisk när du läser dem.

Vad gäller utstuderade bedrägerier använde Bertoft ordet fulsälj. Företagen har med techjättarnas hjälp mycket bra koll på vad Du behöver eller önskar. De följer ständigt dina ”rörelser” på internet.

Sedan ska vi inte tala om telefonbedrägerierna som ägnades mycket tid. Många i publiken kände igen den tröstlösa väntan i telefonköer där vi egentligen inte får några svar. Känslan av att företaget egentligen inte är intresserade av oss känns igen. Trots detta följer ofta ett sms eller mail där vi ska utvärdera vår kontakt med dem.

Bertoft kom även in på ”Kreditsamhället” där vi luras betala i egen takt där de egentliga kostnaderna är oklara och vi i slutändan betalar mer än det egentliga priset.
Inkassoärenden har dubblerats på tio år.
Hur kan vi då få hjälp när det blir fel i denna djungel?
Konsumentrådgivning finns men den är ojämnt fördelad. I och med den enormt ökade konsumtionen har inte regler och lagar följt med. Politikerna måste ta upp frågan på agendan menade Bertolft. Olika typer av rådgivningsbyrårer finns. En sida som Bertolft flaggade för var konsumenternas.se

Några av de många råd till politikerna Bertoft gav, var att skärpa tillsyn och straff för vilseledande och fulsälj, erbjuda oberoende konsumentrådgivning och stärka konsumentundervisningen i skolan.
Starka kommersiella krafter påverkar i sitt lobbyarbete så det är viktigt att allmänintresset lyfts fram.
Avslutningsvis fick vi en hel del tips som kan vara bra att fundera på innan vi köper något.
Exempelvis; Tro aldrig på mirakel, fråga om det tillkommer något, spara kvitto och dokumentation. En viktig föreläsning med en engagerad och mycket kunnig föreläsare.

Referatskrivare: Cissi Jakobsson

2026-03-11 Referat föreläsning av Magnus Arvidsson, om Palmemordet

Dagens värd, Björn Krestesen, hälsade åhörare och dagens föredraghållare, Magnus Arvidsson, välkomna till Hullsta Gårds danssalong. Journalisten Magnus Arvidsson har med Jon Jordås och Pernilla Ericsson sökt svaret på frågan om Olof Palmes mördare i ett antal år. Detta har redovisats i SvD:s Dokumentärpodd ”Mannen med revolvern” som också har tilldelats priset guldörat. Palmepodden också precis nu Sveriges Tidskriftspris.

Konspirationer är ovanliga vid mord av statsmän, vanligtvis brukar det vara ensamma gärningsmän, vilket också gärningsmannaprofilen pekar på i det här fallet. Många spår har redovisats av Palmegruppen under åren. Skandiamannen lanserades som mördare av myndigheterna men fick mycket kritik i efterhand. Runt 2020 började några journalister gräva i Christer A spåret. Dokumentationen av utredning var då också tillgänglig för journalister. Magnus började med att intervjua personer runt Christer A. Sedan blev det både podd och TV dokumentär. En viktig källa i podden var Christer A:s kusin. Christer A var 32 år vid tidpunkten för mordet och är en misslyckad person. Han hade ett hat mot Palme och ägde en Magnum-revolver. Kusinens första tanke vid nyheten var att det var Christer A som skjutit. Makarna Palme kom för tidigt till biografen så de fick vänta utanför i ca 20 minuter. Någon kan då ha uppmärksammat makarna Palme och sedan väntat utanför på filmens slut. Flera vittnen har också sett en stirrande man utanför bion som väntar på någon. Mårten Palme observerade också den väntande mannen när han gick hem från bion. Revolvern identifierades tidigt till en Magnum. Alla revolverägare med licens skulle undersökas. Jakten på revolvern tappas dock bort då Hans Holmér prioriterade andra saker. Christer A hade licens för just en sådan revolver. Christer A skall också ha haft den revolvern i lägenheten och han skall också ha skjutit sönder sin TV apparat med den vid ett tillfälle. Christer A var aktiv medlem i en skytteklubb. I mars 1986 slutade Christer A att närvara i skytteklubben vilket kan vara ett indicium att något hände i februari som påverkade Christer A.
Ett antal fantombilder är gjorda bland annat en som Mårten Palme gjorde på den väntande mannen som stirrade in i en tom möbelaffär. Den bilden liknar Christer A och den försvann i utredningen. Den kända fantombild som blev officiell byggde på en vittnesuppgift från en sidogata 25 min efter mordet så den var fel redan vid starten. Det gjordes totalt 12 fantombilder i utredningen.
Ett omtag görs sedan med att provskjuta alla licensierade revolvrar. 1992 har man 6 vapen kvar att provskjuta. Slutligen är det endast ett vapen kvar att provskjuta, Christer A:s. 1994 har man så ett telefonförhör om den saknade revolvern och Christer A säger då att han sålt den på stan.  Inget händer efter det vilket verkar vara typiskt för hela Palmeutredningen.
En gärningsmannaprofil pekar samtidigt ut en ensam gärningsman och man missar att koppla ihop det med den saknade pistolen. Gärningsmannaprofilen görs av samma Team som gjorde den profil på Peter Mangs som gjorde att han hittades. Christer A har ansetts vara Stockholms mest ensamma man så han passar alldeles utmärkt in i profilen. 1995 hittar en polis sambandet mellan den saknade pistolen och profilen. Christer A hittas vid en datakörning, men ärendet faller åter mellan stolarna.
Indicier för spåret Christer A:
Han äger rätt vapen, Ammunition fanns också på skytteklubben
Bodde nära mordplatsen
Motiv hade han som Palmehatare
Gärningsmannaprofilen är väldigt träffande,
Inget alibi för morddagen
Hans utseende stämmer med signalementet från Mårten Palme
Agerade misstänkt efter mordet.
Christer A blir förhörd då han inte lämnat in sitt vapen för provskjutning, och man söker vapnet på TV3:s efterlyst, dock med fel serienummer .
1996 spanar man på Christer A under morddagen då mördaren enligt gärningsmannaprofilen gärna besöker mordplatsen på årsdagen. Det gör han. Han var dessutom en välkänd gäst på Cafeét mitt emot mordplatsen. Christer A tappas sedan bort igen i utredningen när en ny åklagare försöker väcka upp Christer P spåret igen. 2008 skjuter Christer A sig själv men Palmeutredningen har inte koll på detta och man missar då att göra husrannsakan.
Spaningsledningen säger dock idag att det är Christer A spåret som gäller. Leif GW håller också med om detta.
Min slutsats är att Palmeutredningen blev så stor att man tappade bort viktiga spår flera gånger som till idag inte följts upp riktigt. En synpunkt från en åhörare: Den senaste teorin man hör är den man tror på för stunden.
Tack Magnus för ett mycket givande föredrag i ett aktuellt ämne.

SvD.se/solleftea ger 3 mån gratis på tidningen SvD och även åtkomst till SvD:s Palmepodd för den som vill höra mer i ämnet.

Referatskrivare: Stefan Ohlsson

2026-04-22 Referat föredrag av Anders Svensson, om språkvård.

Anders Svensson, språkvårdare och chefredaktör för Språktidningen berättade vittert och med glimten i ögat för oss om vad som kommer att hända med svenska språket.

10 saker som kommer (att) hända i svenska språket
De eller dem blir med stor sannolikhet dom med tiden. En del skribenter har redan valt att konsekvent använda ”dom” i stället för de eller dem. Det kan se lite ovant ut, men språkvårdarna tar ledningen och menar att det är en stavningsfråga mer än något annat.
Tacos och burritos har hittat sin böjning i allmänspråket och vill du ha flera så beställer du tacosar och burritosar. Enkelt, eller hur?
Hen är den största förändringen av svenskan på 400 år säger Anders, det är könsneutralt och enkelt att använda i skrift i stället för ”personen i fråga”, denne, han/hon eller någon annan omskrivning.
Niandet som vissa personer kan uppleva som nedlåtande kommer också att överleva. De som upplevde Bror Rexeds Du-reform 1967 gillar inte att bli niade av yngre personer. De upplever niandet som en klassmarkör, men för ungdomar som arbetar i serviceyrken idag är det ett sätt att visa respekt och vara artiga.
Riksdagsledamöter och tjänstemän kommer att fortsätta kallas så. Försök att skapa könsneutrala titlar stöter på hinder i lagar och regelverk. Vissa titlar som talesman kan ibland ersättas av talesperson/kvinna/man, men riksdagens talman skulle nog aldrig drömma om att kallas något annat. Lärare, sjuksköterska och poet har blivit könsneutrala, så lärare kan vara både av manligt och kvinnligt kön, likaså personal inom vårdyrken och poetissa vill nog ingen bli kallad idag
Felaktiga hopskrivningar och särskrivningar har allmänheten klagat på sedan mitten av 1800-talet. Att särskriva ord kan få ”vän av ordning” att dumförklara en skribent direkt. Lurigare är sammanskrivningar som i alla fall, såklart och tillslut som ser korrekta ut, men kan få en annan betydelse hopskrivna. Samma visa som vanligt.
Var och vart kan sällan missförstås, om man inte vill. Dessutom används orden var, vart och vars i hela Sverige, och vi som är norrlänningar använder vart och vars helt naturligt.  
Förortslangen med goa, jalla, aina och andra nya ord kommer in i vårt allmänspråk via hiphop-musik och ungdomar som bor i ”orten”. Kriminaljournalister använder också nyorden i tidningstext. Stadsbarn anammar dessa nya ord från de förortsungdomar som går i ”de fina skolorna” i storstan för att lära sig prata bättre svenska. Intressanta vägar för hur språkbruk blandas och utvecklas!
Modeord är kortlivade och absolut inget att bli upprörd över. Blir du upprörd över ord som fet, sjuk, grym så vänta några år så har de försvunnit. Orden betyder för det mesta ”i hög grad”, och du känner kanske bättre igen bauta-stor, väldans stor eller skit-gott? Dagens modeord försvinner i alla fall om några år och ersätts av andra modeord som vi naturligtvis kan välja att bli upprörda över – igen.

Vad blir då kvar oförändrat enligt språkvårdaren? Särskrivning kommer aldrig att bli rätt, könsneutrala yrkestitlar låter så tråkigt att ingen vill ha dem och det lilla ordet ”att” kommer inte att försvinna.

Vid pennan
Margaretha Eriksson